Trötta Kalles kaviar-tider!

Nu har jag jobbat i tre veckor. Jag är trött. Ofta. Men vad härligt det är att jobba. Va härliga barnen är. Dagarna går läskigt fort. Idag är det fredag. Jag blickar tillbaka på en vecka som mest liknar en massa av tid, snarare än olika dagar. Ibland drabbas man av den totala obrydda tröttheten. Som när man klämmer ut kaviar genom att omfamna midjan på tuben. Med en hand. Mitt på tuben. Och helt nonchalant lägger tillbaka tuben i kylen. Utan att trycka ner tuben uppifrån och vika.

 Det här med bloggen går verkligen i perioder. Den senaste tiden har jag känt mig blank. Och som jag har läst på flera bloggar är det lätt att hamna i ett ifrågasättande av bloggens existens och inläggens relevans. Lite så har det nog varit för mig.

Min förhoppning är att det här inlägget ska dra mig upp ur bloggdvalan. För otroligt nog vet jag ju att det finns en liten underbar skara som bryr sig om det jag skriver.

Jag och Kom Ketchup har ju startat en bild och textbytarlek. För att stimulera fantasi och sånt. Jag ska erkänna att Ketchup under december gav mig ordet JUL att tolka genom ett foto. Och jag har försökt..... och försökt....att associera..... tolka.... och gestalta i en bild. Men icke. Måste tyvärr säga Pass. Men vill gärna ha en ny text/ord! (blink blink).

Planen för ikväll var att gå ut och ta en öl och socialisera. Kom hem från jobbet. Deckade på soffan. Vaknade av en skarp löklukt. Jonas stekte korv och lök. Vaknade kall, vresig och hungrig. Nu är jag varm, mätt och mindre vresig. Det blir nog ganska garanterat ingen utgång.  Hemma med Let`s dance.

Kärlek

Man ska bygga på höjden säger kockarna

Jag tänkte genom dessa bilder berätta om min helg. Det här har jag haft på fötterna - supernajsa rockerboots och långfärdsskridskor.

Helgen har sannerligen varit fin. Fast frågan är om jag inte är tröttare idag än jag var i fredags. Jag sätter därför min tilltro till att helgens positiva strömmar ska bära mig genom kommande vecka.

På väg till jobbet i ottan

Bilderna tog jag igår morse. Landskapet ute är ju som en saga. Och tidigt på morgonen när det inte är så mycket folk ute och det enda ljus som finns är gatlyktornas, då tror man att man ingår i en saga. Man tror att snölandskapet man ser är illustrationer från någon Elsa Bescow bok, kanske Olles skidfärd.

Idag fick jag dock sova ut. Riktigt behövligt var det. Jag är ju ingen morgonmänniska. Fast vissa morgnar tycker jag att det är helt ok att stiga upp runt 06:00.  Andra dagar är....... dock dom flesta dagarna. Trötta med andra ord. Jag körde den där sköna varianten imorse dvs. satte väckarklockan på 07:00. Bara för att få höra den ringa, stänga av den och somna om, aah.

Jag har nu varit en heltidsarbetare i 9 dagar. Och allt känns bra förutom att jag kanske har en tenta kvar innan examen......men det tänker vi inte på nu. Nä istället vill jag berätta att 4 små människor beräknas födas i min nära kompiskrets under 2010. Så härligt. Även många vänner som fyller 30 detta år. Det betyder mycket firande. Först ut var Sonah som fyllde år i tidags, Grattis kompis!

Nu är klockan närmare 14:00 jag sitter fortfarande i pyjamas men har planer på att ta ett bad. Reprisen av let`s dance är på i bakgrunden och kaffet är kallt. Efter badet ska jag grädda pannkakor. Kvällen lutar åt någon form av utgång.

Trevlig lördag vänner! och hoppas du kom fram bra till Grekland, Erika!?

Hej barn, jag är eran nya fröken!

Första jobbdagen idag. Och nu är jag trött. Nyckel och scarf runt halsen.  Med ett käckt smile. Riktig fröken outfit. Det kommer bli långa dagar och tidiga morgnar. Lite nervöst i början. Men det blir nog bättre med tiden.

-Varför har du allt hår på ena sidan? undrar flera barn.
 Ena sidan tänker jag?! Vadå det är ju kortklippt på ena sidan och långt på andra.

-Va? men allt hår är ju kammat på ena sidan, menar barnen.
Barnen tänker att jag har en enorm "over-kam". De tycker synd om mig. De lägger huvudet på sned och kopplar på stösrta empatin när de frågar:
-Blev det fel? Har du klippt dig själv?

Ja, visserligen har jag klippt mig själv den senaste tiden men det erkänner jag inte för barnen. För de tycker redan att min frisyr är tokig, knasig, rolig och märklig. De tänker även att jag är galet fåfäng. Flera frågar nämligen:
-När går du upp på mornarna igentligen? Det måste ta lång tid att göra håret så där?
 ( Mäh vadå det är ju lockigt? det är ju klippt så här. Jag kammar mig ju inte ens). Men jag älskar deras funderingar och spontanitet.
Barnen är fascinerade över mitt hår och jag är fascinerad över deras fascinering.

Inramat och utramat

Några bilder hängs upp i ram andra med nål. Det blir liksom deras lott i livet. Inte sagt att det är sämre att hänga uppe med nål som man kanske kan tro. Jag gillar ju att rama in fina grejer. Men en del bilder är så klara och fulländade så att en ram vore en skymf. De är starka i sig själv så de kan hänga uppe nakna utan pråliga ramar. De måste få stråla i sin glans helt enkelt. Nu kanske ni tror att jag rättfärdigar faktumet att det inte finns tillräckligt med ramar. Men hur det är med den saken får vi kanske aldrig veta.

En skumraskens bildserie med blåstick

En snabb uppdatering av min tillvaro lyder så här:
Jag har varit i Strängnäs i massa härliga dagar. Vi bastar och spelar hockey-spel. Jag har otippat nog dominerat över Jonas. Nyåret firades i E-tuna med rappakalja och nice sällskap.
En väldigt läskig grej är att min kusin är 1 av de 3 som hamnade i lavinen i Åre igår. Mitt hjärta hoppade ett sånt där obehagligt extra hopp. Man blir läskigt påmind om hur snabbt livet kan ändras. Förutom en pajad axel klarade han sig dock förhållandevis bra.

Jag har en tenta som hänger över huvudet som en våt möglig gammal filt. Men idag struntar jag i det. Vi drar till Stockholm snart. Det blir raka vägen till bio och Avatar med 3D glajjor. Ska bli intressant.