Bara Barah

Long time...

2010-03-08T21:41:00.000+01:00

Det har gått en månad sen senaste inlägget. Skäms på mig. Eller nä jag skäms inte för det här ska ju vara ett kravlöst forum. Men jag har känt mig ganska orkeslös. Jobbet tar ganska mycket energi. Och jag har legat i sjuksäng. Så fort jag blir av med mina förkyldningar och krämpor så kommer nästa som ett brev på posten. Men jag blir lycklig och får energi av att se att det finns de som kikar in här och undrar vart jag är. Tack! det värmer.

I fredags fyllde jag hela 28 år. Det firade jag genom att äta Pärlhönsfilee på Mosebacke. Fint ska det vara! Sedare på kvällen anslöt mina härliga vänner. Vi lyssnade på ett reaggeband. Jag har fått så jäkla fina presenter. På bilderna ser ni några godbitar. På första bilden ser ni tandcremernas Rolls Royce, enligt Semhar. Jag håller med, tuben är så vacker och smaken är ljuvliga jasmin/mint. Man doftar bokstavligt talat blomma ur käften. Armbanden är en present till mig själv. Och Nostalgiboken om godis & glass fick jag av Erika. Ett vackert historiskt dokument med orginalförpackningar, roliga slogans och texter. Visste ni t.ex. att Top hat kostade 1 kr på 60-talet.

Jag avslutar detta inlägg med en liten konversation från jobbet.

Två pojkar leker med lego och pratar om sina byggen. Jag sitter bredvid och dricker en kopp kaffe:

- Kan du ge mig en tvåpluttare, säger den ena pojken till den andra.

Vilket välbekant ord tänker jag.

Ett sånt där härligt påhittat ord som man själv använde.

Man förstår ju precis vad som åsyftas, en legobit med två pluttar på.

- När jag var liten sa jag också tvåpluttare. Lustigt va, säger jag.

Jaha, säger de och leker vidare. Efter några minuter säger den ena pojken.

- Jag tror att det är Jesus som har hittat på det där ordet.

- Nä, säger den andra pojken. Det fanns väl inget lego när Jesus levde.

- Jo säkert, för Jesus har hittat på alla ord och alla svärord tror jag.

Självporträtt likt en palett

2010-02-08T21:10:00.001+01:00

Under min utbildning fick vi i uppgift att göra självporträtt. Svårt. Intressant. Min lärare sa att en vanlig anledning till att porträtten inte liknar än är att man målar sig själv som man vill se ut snarare än hur man verkligen ser ut. Vi fick råden att överdriva karaktäristiska drag. I min klass verkade det karaktäristiska dragen ofta synonymt med komplexen... Självporträttet är intressant för att det blottar delar av den egna självbilden. För att avbilda något krävs noggrann observation. Det är definitivt problematiskt att observera sig själv genom en spegel. Lite som att höra sin röst på inspelning tror jag.

Jag upplevde efter typ en veckas observation att det var svårt att tolka min egen spegelbild. I avbildandet strävar man ju efter någon sorts objektivitet. Att med pennan bara berätta vad man ser utan att lägga in egna värderingar. Men när det är än själv som är både mottagare och avsändare blir objektiviteten omöjlig. Det finns bara ett subjekt att arbeta med liksom.

Efter massor med blyertsskisser där jag försökte överdriva min höga panna och smala tinningar gjorde jag till slut en målning. Jag skissade inte. Jag bara målade. Med ca 1 1/2 veckors observation och skisser i bagaget. Vårt ansikte består ju som bekant av massor med färger och nyanser. Jag började med att blanda dem i något överdriven skala. Liknade en pallett. Jag gillade palettlooken. Så det fick bli så.

På huvudet sitter kära Fabian. Det är Edits råtta. När Fabbe fanns i livet gillade hon att springa runt på axlar, huvud och armar. Fabbe är kärlek. Så självklart skulle hon va med på porträttet.

7 sanningar om mig

2010-02-07T11:59:00.000+01:00

Jag har fått en utmärkelse av Little Perky för Kreative Blogger. Och en utmaning av Daisy says yeah. Tack snälla ni! Både Awarden och utmaningen innebar att jag ska skriva 7 sanningar om mig. Så håll till godo:

1. Jag "snöar in", och i vissa fall missbrukar saker. Ex. under 3 års tid har jag alltid beställt samma pizza på den lokala pizzerian (Ela Torido). Äter exakt samma frukost varje morgon (löskokt ägg skivad på philadelfiamacka). För ett år sedan slutade jag med 10 års snusande. Började istället att hinka kaffe.

2. Jag är mörkrädd. Ute när det är mörkt. Och hemma efter spöktimman har slagit in.

3. Jag stammar. Ibland mycket. Ibland nästan inga spår.

4. Jag dricker öl och rödvin i alkoholväg. Jag fikar med svart kaffe. Jobbar på att dricka mer vatten.

6. Jag är nästintill fobisk vad gäller hårstrån i maten. Så pass att jag undviker att människor går förbi min tallrik på nära håll, för att förhindra fladdrande hårstrån. Lägger aldrig ner en macka direkt på bordet, det kan ju ligga något strå och vänta. Står helst själv i köket. I perioder snöar jag in på att scanna maten för hårstrån innan man äter. Det sorgliga är som bekant att "det man söker skall man också (ofta) finna."

7. Jag strävar efter att vara en kärleksfull människa.

Oj vad det här kändes som 7 bekännelser snarare än sanningar. Nåväl bekännelser är ju ofta sådant som är sant. Nu ska jag skicka det här uppdraget vidare till 7 härliga bloggar; Prylpinglan, Erikas blogg, Krickelin Krickelin, Lady Thirty, Ewas blogg, Cocobrillo och Mias värld

Nytt köksbord

2010-02-05T20:30:00.000+01:00

Mitt lilla kök har fått sig ett specialdesignat bord. Undertecknat jag och pappa. Jag skulle bygga bordet men pappa var så ivrig. 3 mahognyplankor limmades ihop. Under bordet finns en konstruktion som gör att man kan haka på en påbyggnadsskiva. Och så slutligen monterades detta på en gjutjärnsfot.

På bordet står 10 rosor. Jag blev så glad och överraskad. Mammas eritreanska-kaffereps-gäng hade skramlat ihop till en examensbukett till mig. Färska blommor hemma blir man verkligen glad av.

In i dimman...

2010-02-01T23:53:00.000+01:00

Efter jobbet åkte jag till Smart eyes som ligger på Kungsgatan. Där ska man tydligen hitta billiga glajjor. Malin har hittat sina supertjusiga glasögon där. Likt mig är även Malin "blind". Och vi som har väldigt dålig syn brukar normalt sätt få betala en förmögenhet för våra glas till glasögonen. Flera tusenlappar. Men hos Smart eyes kostar alla glasögon (glas + båge) 995 kr.

Väl i affären blev jag erbjuden en drop in synundersökning. - Så bra, tänkte jag. Problemet är just blindheten.

- Du kan ta ut dina linser här inne, säger hon i kassan.
- Jag ser väldigt dåligt så helst väntar jag lite med att ta ut dem, säger jag.
- Du bör ha tagit ut linserna typ 20 min innan, för att ögonen ska vänja sig, säger hon i kassan.

Det var bara in dimman. Och ta ut linserna. Hon i kassan hajade galoppen. Gällande att jag inte såg ett skvatt.

- Föööölj med mig hiiiiiit. Jag ska kolla en grej med din syn säääätt dig neeer hääääär, säger hon i kassan som om jag både hade plockat ut linserna och förståndet.

Hon i kassa kollade avståndet mellan mina ögon för att sedan bokstavligt talat leda mig till en soffa. Där jag skulle sitta i 20 min och vänta på min tid. Det var mycket folk i affären. Affären och människorna var som en blöt akvarelltavla. Allt flöt ihop. Färgpartier som rörde sig - människor. Så dum man kände sig. Så komiskt det kändes att inte veta vad jag tittade på. Om jag satt där som ett freak och stirrade ut någon. Ett färgparti kom emot mig;
- Är det Sarah?
- Eeh ja, svarade jag och ställde mig upp fort.

Undersökningen förlöpte i dimmans tecken för jag kunde inte för mitt liv veta hur hon såg ut. Vi pratade bågar. Och lustigt nog refererade hon till sina egna bågar. Jag såg inte ens att hon hade några på sig. Allt jag såg var en beige fläck. Jag har styrkan -7 på mina ögon. Tänk om glasögon inte fanns. Vilken läskig tanke. Vilket handikapp. Sicken tur att någon har uppfunnit "ansikts-byggställningen". Efter undersökningen och med linserna i ögnen gick jag runt för att prova bågar. Malin kom förbi efter jobbet. Hon behövde justera sina bågar. En person tog hennes glasögon och gick bakom disken. Samtidigt som en annan person bakom disken börjar demonstrera olika glasögontillbehör. Stackars Malin som har -9 i styrka får fram:
-Ehh jag vet inte riktigt vad det är du visar för jag ser inte så mycket.....

Ett komiskt besök i sin helhet. Jobbigt det är att välja bågar. Beslutsångesten och hungern hängde över mig. Valet får ske en annan dag.

Trötta Kalles kaviar-tider!

2010-01-29T19:56:00.000+01:00

Nu har jag jobbat i tre veckor. Jag är trött. Ofta. Men vad härligt det är att jobba. Va härliga barnen är. Dagarna går läskigt fort. Idag är det fredag. Jag blickar tillbaka på en vecka som mest liknar en massa av tid, snarare än olika dagar. Ibland drabbas man av den totala obrydda tröttheten. Som när man klämmer ut kaviar genom att omfamna midjan på tuben. Med en hand. Mitt på tuben. Och helt nonchalant lägger tillbaka tuben i kylen. Utan att trycka ner tuben uppifrån och vika.

Det här med bloggen går verkligen i perioder. Den senaste tiden har jag känt mig blank. Och som jag har läst på flera bloggar är det lätt att hamna i ett ifrågasättande av bloggens existens och inläggens relevans. Lite så har det nog varit för mig.

Min förhoppning är att det här inlägget ska dra mig upp ur bloggdvalan. För otroligt nog vet jag ju att det finns en liten underbar skara som bryr sig om det jag skriver.

Jag och Kom Ketchup har ju startat en bild och textbytarlek. För att stimulera fantasi och sånt. Jag ska erkänna att Ketchup under december gav mig ordet JUL att tolka genom ett foto. Och jag har försökt..... och försökt....att associera..... tolka.... och gestalta i en bild. Men icke. Måste tyvärr säga Pass. Men vill gärna ha en ny text/ord! (blink blink).

Planen för ikväll var att gå ut och ta en öl och socialisera. Kom hem från jobbet. Deckade på soffan. Vaknade av en skarp löklukt. Jonas stekte korv och lök. Vaknade kall, vresig och hungrig. Nu är jag varm, mätt och mindre vresig. Det blir nog ganska garanterat ingen utgång. Hemma med Let`s dance.

Kärlek

Man ska bygga på höjden säger kockarna

2010-01-17T21:57:00.001+01:00

Jag tänkte genom dessa bilder berätta om min helg. Det här har jag haft på fötterna - supernajsa rockerboots och långfärdsskridskor.

Helgen har sannerligen varit fin. Fast frågan är om jag inte är tröttare idag än jag var i fredags. Jag sätter därför min tilltro till att helgens positiva strömmar ska bära mig genom kommande vecka.

På väg till jobbet i ottan

2010-01-16T13:38:00.000+01:00

Bilderna tog jag igår morse. Landskapet ute är ju som en saga. Och tidigt på morgonen när det inte är så mycket folk ute och det enda ljus som finns är gatlyktornas, då tror man att man ingår i en saga. Man tror att snölandskapet man ser är illustrationer från någon Elsa Bescow bok, kanske Olles skidfärd.

Idag fick jag dock sova ut. Riktigt behövligt var det. Jag är ju ingen morgonmänniska. Fast vissa morgnar tycker jag att det är helt ok att stiga upp runt 06:00. Andra dagar är....... dock dom flesta dagarna. Trötta med andra ord. Jag körde den där sköna varianten imorse dvs. satte väckarklockan på 07:00. Bara för att få höra den ringa, stänga av den och somna om, aah.

Jag har nu varit en heltidsarbetare i 9 dagar. Och allt känns bra förutom att jag kanske har en tenta kvar innan examen......men det tänker vi inte på nu. Nä istället vill jag berätta att 4 små människor beräknas födas i min nära kompiskrets under 2010. Så härligt. Även många vänner som fyller 30 detta år. Det betyder mycket firande. Först ut var Sonah som fyllde år i tidags, Grattis kompis!

Nu är klockan närmare 14:00 jag sitter fortfarande i pyjamas men har planer på att ta ett bad. Reprisen av let`s dance är på i bakgrunden och kaffet är kallt. Efter badet ska jag grädda pannkakor. Kvällen lutar åt någon form av utgång.

Trevlig lördag vänner! och hoppas du kom fram bra till Grekland, Erika!?

Hej barn, jag är eran nya fröken!

2010-01-07T19:43:00.001+01:00

Första jobbdagen idag. Och nu är jag trött. Nyckel och scarf runt halsen. Med ett käckt smile. Riktig fröken outfit. Det kommer bli långa dagar och tidiga morgnar. Lite nervöst i början. Men det blir nog bättre med tiden.

-Varför har du allt hår på ena sidan? undrar flera barn.
Ena sidan tänker jag?! Vadå det är ju kortklippt på ena sidan och långt på andra.

-Va? men allt hår är ju kammat på ena sidan, menar barnen.
Barnen tänker att jag har en enorm "over-kam". De tycker synd om mig. De lägger huvudet på sned och kopplar på stösrta empatin när de frågar:
-Blev det fel? Har du klippt dig själv?

Ja, visserligen har jag klippt mig själv den senaste tiden men det erkänner jag inte för barnen. För de tycker redan att min frisyr är tokig, knasig, rolig och märklig. De tänker även att jag är galet fåfäng. Flera frågar nämligen:
-När går du upp på mornarna igentligen? Det måste ta lång tid att göra håret så där?
( Mäh vadå det är ju lockigt? det är ju klippt så här. Jag kammar mig ju inte ens). Men jag älskar deras funderingar och spontanitet.
Barnen är fascinerade över mitt hår och jag är fascinerad över deras fascinering.

Inramat och utramat

2010-01-05T17:55:00.001+01:00

Några bilder hängs upp i ram andra med nål. Det blir liksom deras lott i livet. Inte sagt att det är sämre att hänga uppe med nål som man kanske kan tro. Jag gillar ju att rama in fina grejer. Men en del bilder är så klara och fulländade så att en ram vore en skymf. De är starka i sig själv så de kan hänga uppe nakna utan pråliga ramar. De måste få stråla i sin glans helt enkelt. Nu kanske ni tror att jag rättfärdigar faktumet att det inte finns tillräckligt med ramar. Men hur det är med den saken får vi kanske aldrig veta.

En skumraskens bildserie med blåstick

2010-01-03T12:57:00.001+01:00

En snabb uppdatering av min tillvaro lyder så här:
Jag har varit i Strängnäs i massa härliga dagar. Vi bastar och spelar hockey-spel. Jag har otippat nog dominerat över Jonas. Nyåret firades i E-tuna med rappakalja och nice sällskap.
En väldigt läskig grej är att min kusin är 1 av de 3 som hamnade i lavinen i Åre igår. Mitt hjärta hoppade ett sånt där obehagligt extra hopp. Man blir läskigt påmind om hur snabbt livet kan ändras. Förutom en pajad axel klarade han sig dock förhållandevis bra.

Jag har en tenta som hänger över huvudet som en våt möglig gammal filt. Men idag struntar jag i det. Vi drar till Stockholm snart. Det blir raka vägen till bio och Avatar med 3D glajjor. Ska bli intressant.

Converse för små människor

2009-12-29T20:15:00.002+01:00

Skåda världens sötaste converse dojjor på bild nr 2. De fick Lilla L av mig och Kom Ketchup i julklapp. De är mjuka som små tofflor. Lilla L kan ännu inte gå. Men om hon håller i typ en bordskant kan hon stå och svajja som en stång, och även ta något stapplande steg. Från det ena till det andra. Har ni tänkt på hur kul det är med halva ansiktsmasker? Det har jag, och därför åkte några såna ner i i julklapparna, som humorinslag. Lilla L provade några som blev över. Med glädje utforskades de grundligt för att slutligen åka in i munnen.

Ja då var den här julen över. Det tycker jag är skönt. För min del innehåller julen så mycket blandade känslor. Med flera ångestinslag. Det har den gjort så länge jag kan minnas. Samtidigt som det finns riktigt fina stunder. Det jobbiga är ofta oron jag känner inför julen. Det finns en ovisshet över hur den kommer att bli och hur jag kommer känna. I mitt fall har skillda föräldrar inneburit att hur man än gör så blir någon besviken. Trots intensivt tankearbete är den en svårknäckt nöt. Det är nämligen fysiskt omöjligt att vara på två ställen samtidigt. Att välja innebär även att välja bort. Men när det är jul "måste alla vara glada". Samvetskvalen och ångest förvandras till ett smile. Tårar kamufleras i nubbe. Jultraditioner som huggits i hårdaste stenen bäddas in i mjukt tomteskägg. Men då och då blixtrar sann glädje och julefrid till. Och då har jag det riktigt njutningsfullt. Som just nu i skrivandets stund.

Julkort

2009-12-24T01:04:00.000+01:00

Jul i dagar tre
Ska jag nu hinna me

Stor familia
innebär mer sill ja

Bloggen får vila
För nu ska jag julefrida

Vi hörs snart
De e ju klart

Kärlek i mängder
Får ni här likt saffranslängder

Jag har lärt mig ett nytt ord idag - swagger

2009-12-23T00:41:00.003+01:00

Idag har jag slagit in klappar och godis. På första bilden ser ni min hemmalagade lakritskola ala` Marie, som innehåller turkisk peppar, mums. Jag har gjort små gå-bort-påsar med lakritskolan och röda granar.

Vad händer om man krossar pepparkakan i fyra delar i stället för tre?

Ett betong-alternativ till misteln - en pussruta!

Burkarna är Jonas mammas ursprungligen. Dom har vi haft hemma ett tag, fast vi har så många burkar. Och de skulle nog passa bättre hos mamma å dom i Strängnäs misstänker jag, så de ska jag ge tillbaka i jul, innehållande julkaffe och lakritskola.

Det är kul när man lär sig nya saker. Fast idag kände jag mig en smula kärringaktig. Min 13-åriga lillasyters och min smskontakt löd så här:

Lillasyster: Hur säger man: no one in the corner has a swagger like me? eller got a swagger like me? stavade jag rätt?
Min tanke: Du menar: no one puts baby in a corner?! Jag undrade mest när man någonsin säger det? Och vad betyder swagger? mycket frågetecken för min del. Bäst att krypa till korset.

Barah: A du stavade rätt. Men vad är en swagger?
Lillasyster: Okey;-) en typ outfit eller stil

Jag tänkte bäst att kolla upp det här. Googlade och hittade super många träffar. Efter lite påläsning betyder ordet swagger tydligen en självsäker person med en självständig image och trendig klädstil, typ en fashionista. Okay intressant att veta. Men nu återstår fortfarannde frågan....

Barah: Varför den meningen?

Svaret blev att hon skulle trycka en t-shirt med den texten som typ en ironisk grej. Rolig och intressant känsla. Att vara totalt efter med dagens uttryck, he he. Om man inte känner till ett "inneord" borde det kanske betyda att man är riktigt "ute";-)

Dan före dan......

Med röd näsa och klapparna var till mig

2009-12-21T22:26:00.001+01:00

Jag har varit ute och handlat klappar idag. Jag blir så lycklig av all snö. Blev mest saker till mig själv dock. Bara nödvändiga grejer alltså;-) Hittade den perfekta lilla kryddhyllan i affären retro.etc. På Stadsmissionen hittade jag en liten brun pall, perfekt till det lilla köket. Kanske blir den målad i samma turkos/gröna färg som som den jag redan har. Eller inte, gillar kombon brunt och turkost. Träffade upp Erika för en fika, och av henne fick jag en klapp. En fantastikt fin gammal burk med lyxig lakrit i. På locket står det Luck, borde vara ett bra tecken.

Go west..

2009-12-20T15:59:00.001+01:00

..life is peaceful there
Go west in the open air
Go west where the skies are blue
Go west this is what we`re gonna do.

Den här trevliga ballerinan bor i min alternativa gran. Hon lyssnar gärna på Pet shop boys. Själv sitter jag framför youtube. Jag ackompanjeras av 80-talsdisco på spootify. Jag sitter här och laddar för att ge mig ut på stan och julhandla. Väldigt osugen är jag. Ju mörkare det blir utanför fönstret ju mer känner jag att "jag kanske ska ta det imorrn istället". Idag har vi städat, sorterat, tjaffsat, hinkat kaffe och bakat julgodis . Det är så mycket snö utanför fönstet. När man sitter hemma här i 1:an och det yr och toksnöar utanför fönstret känns det som att sitta i en sån där rund glaskula som man vänder på så det snöar. Jag har aldrig suttit i en sån kula men jag kan tänka mig känslan. Erasure är så jäkla bra. Man glömmer nästan det mellan varven. Nu lyssnar jag på I love to hate you. Älskar den här videon. Nä om man skulle ta ett ryck och ge mig ut i snön och folkmassorna.
Ha en mysig och vilosam sabbat, vänner!

I got the whole world in my hands

2009-12-18T23:22:00.001+01:00

Jag har fått jobb. Det blev klart idag. Heltidsvik. under vårterminen som fritidspedagog i en klass 2. Det är tuffa tider för oss lärare med att få jobb. Så jag känner mig super nöjd med att börja så här. Jobbet kommer innebära fritidsverksamhet och undervisning. När lönen kom på tal fegade jag ut som väntat. Nåväl. Men nu känns det svinbra att ha ett jobb, tjohoo!

Jag träffade upp Helena (Kom Ketchup) sen. Vi gick till Arkitekturmuseèt för att kolla pepparkakshus-utställningen.Vädret har varit löjligt härligt idag. Så där perfekt soligt, krispigt och kallt. Utdrag ur autentisk konversation:

Barah: åh det är en sån härlig dag!
Helena: aa!
Barah: jag hade velat haft kameran med mig, så synd...
Helena: aa, och jag vill köpa en skärtlapp..

När vi kom ut från museèt hade det blivit skymning. Gatlyktorna lyste gult och det var folktomt på Skeppsholmen. I stället för att gå på de uppplogande vägarna pulsade vi fram i våra dr Martens. Vi kännde för att låtsas att det var förr i tiden. Typ "Emil i Lönneberga"-tider. På den tiden har man ju hört att barn gick 2 mil hem från skolan....Vi pulsade fram till Djurgårdsfärjan. Vi fick vänta ett tag. När vi klev på var det becksvart ute och på färjan fanns bara några svaga lampor. Det satt ganska många där. Några stirrade med tomma blickar. Andra försökte hålla skenet uppe. Kvinnorna med sina långa kjolar och männen med pälsmössa och täta mustascher. Någon grät en skvätt. Trots att vi hade färdats i veckor utan mat fanns det en hoppfullhet bland alla på båten. Vi var hungriga och det enda vi hade kvar var just hoppet. Vi visste att det inte gick att vända om. Vi skulle få ett bättre liv. Vi var på väg till Amerikatt......
(eller möjligen slussen)

Idag är det den 16 december

2009-12-16T14:09:00.000+01:00

Ingen speciell dag alls, men jag kände ändå för att dekorera en pepparkaka dagen till ära. Jag har ju helt klart fått lite pepparkaksfeber. Sånt som man gillar måste man ju rama in för att höja statusen. I mitt fall blev det ett stekt ägg och en gubbe med mustasch på pepparkaka. Får man verkligen knycka två tärningar ur yatzy-spelet och sätta på pepparkakan? absolut säger jag. För i skapandetsstund finns inga hinder.

Apropå vad som är tillåtet i skapandets stund så ogillar jag starkt ordet pyssel. Jag syftar främst på det pyssel som finns i skolan. Usch, säger jag bara. Jag syftar på alla jäkla tråkiga mallar. Istället för att barnen får använda sin fantasi ska dom försöka pyssla ihop något som aldrig blir lika "fint" som mallen. Som upplagt för att "misslyckas". Och ja, jag vet att det finns de barn som älskar mallar och känner sig trygga med det. Självklart vill inte jag som pedagog slita mallen ur deras händer...... men jag kommer ändå kämpa för att de skapande stunderna i skolan åtminstone kan få vara de stunder då elevernas arbete inte värderas efter rätt och fel. Jag kommer även vilja sträva efter att den fantastiska och oändliga värld av fantasier som barn har kan få komma till uttryck, och välkomnas i den skepnad den kommer i. Självändamålet i sig är inte pepparkakshuvudet med tärningar som ögon, utan den frihet och trygghet som gör det möjligt. Alltså inte vad-tänker-fröken utan vad-tänker-jag.

Jag är inne i mycket såna här tankar nu. Bäst att formulera mina visioner över min roll om framtida pedagog, innan jag glömmer det. Det verkar som att jag nämligen har fått jobb till våren, wii. Har inte skrivit papper än. Ska träffa rektorn på fredag. Berättar mer då.

Nu ska jag ägna mig lite åt plugget. (Ni missar inte den rafflande avslutningen av Bonde söker fru ikväll va!? jag kommer sitta bänkad).
Trevlig dag vänner!

Skåda mitt första Pepparkakshus!

2009-12-15T19:03:00.001+01:00

Jag kan aldrig minnas att jag har varit inblandad i ett sånt här bygge förut. Stolt som en tupp är jag! Jag har nu i ca 3 veckor haft ett kraftligt sug efter att skapa ett hus. Och igår hände det. Jag har lixom haft på känn att det här är min grej. Jag kan inte påstå att det ser ut som jag hade tänkt mig. Alla delar jäste ju så mycket i ugnen och ihopmonteringen ska vi inte tala om. Det är det där med propotionerna som Jonas påpekade; att taket ser ut som några modeller för litet och att huset blev en korsning mellan en villa och ett höghus. Sen kan man ju tycka att skorstenen är ganska kraftig i sammanhanget. I efterhand har jag även märkt att det bara finns fönster på övervåningen och vinden..... men vad gör väl det? riktigt stolt är jag.

Blev visst ett litet uppehåll

2009-12-14T00:46:00.000+01:00

Min omotiverade bloggpause bara blev. Ibland bara blir det så. För att updatera lite så har jag haft det bra sen sist. Har hängt med de som gör mig glad, exempelvis lillasyster och Lilla L (som är min guddotter). Jag har jobbat och haft praktik. Jag myser och tänder ljus. Förra söndagen var jag å kusinerna på brunch på Berns, och fick ovanligt nog lyssna på improvisations-opera. Det var en grupp skolade operasångare som improviserade historier, väldigt vackert och roligt. Åh maten gick inte av för några hackor. Detta var kusin Niklas julklapp till mig från förra året. Vidare har jag fått ett obotligt sug efter att tillverka ett pepparkakshus. Jätte lustigt eftersom jag aldrig byggt ett tidigare. Provade att göra ett på jobbet (Kortis) förra helgen. Slutade i kaos, plus att husdelarna inte gick att foga ihop. Vi dekorerade sidorna och hängde upp dem i grannen istället. Men jag ska ge mig på ett nytt försök hemma var så säker. Lustigt att det snart är julafton! Jo jag har faktiskt lite julkänsla. Det får man när man vistas i skolmiljö. För där handlar hela december månad om julgrejer. I januari tar jag min lärarexamen. Känns riktigt ovanligt att tänka på. Fast kul nu när jag kanske har fått ett jobb...

Jag tolkar texten i en bildserie

2009-12-03T08:28:00.000+01:00

Jag och Kom Ketchup har startat en lek för att sätta igång fantasin.

Vi skickar texter eller bilder till varandra som vi fritt får tolka.

Jag har fått min första utmaning. För några dagar sedan skickade Ketchup några rader till mig.

Till min hjälp har jag haft Erika, en vacker grön klänning och en färgsprakande dörr.

Jag har tolkat texten i 4 fotografier.

På andra sidan ögonlocken lyste världen mörkt blå

och inne i henne utkämpades strider

bortom livets sfär

i takt med att ögonlocken blev tyngre och tyngre.

Jag har börjat klä min alternativa gran....

2009-11-30T23:07:00.004+01:00

.... och plockat fram lite mer ljus. I söndags firade jag 1:a advent med glögg och kyrkobesök. Pappa spelade in adventen på trumpeten i Hedvig Elionora kyrkan. Drack apelsin glögg och åt lussekatt till lunchen idag och sen har jag bakat pepparkakor med lillasyster. Det var en redogörelse för mina, hittills juliga aktiviteter.

Utmaning

2009-11-26T15:11:00.001+01:00

Det här är en bild som jag har tagit på mig själv med självutlösaren. Den skickade jag till Kom Ketchup för några dagar sedan. Hennes uppgift är att tonsätta bilden dvs. skriva något. Vi tänkte sätta det här i system, genom att skicka bilder, texter eller ord till varandra. Ni är välkomna att joina!

Spelreglerna är lätta: Det finns inget rätt eller fel. Poängen är att sätta igång fantasin och inspirationen. Sen skriver man sin egen tolkning. Kanske blir det en mening eller en hel text, det vem man inte. Värdet ligger i att det är roligt att dela inre accosiationer. Förhoppning och ledord: presstationslöst!

Titta in hos Kom Ketchup imorgon fredag, då publicerar hon sina ord till min bild.

...........

2009-11-24T23:02:00.001+01:00

........ , sa flickan.

Upp och ner...

2009-11-23T19:14:00.011+01:00

......ner och upp, åker tavlor och diverse djurhorn. Det resulterar i två saker. När folk kommer hem till mig får de ofta känslan av att de inte varit hos mig på ett tag, eftersom det oftast är omstuvat på väggarna. Det andra resultatet är miljoner små spikhål i väggarna. Som tur är så kan man inte flytta på möblerna. För lägenheten är så liten och möblerna så många. Så var sak har verkligen sin ingjutna plats. I vissa perioder så flyttar jag nästan runt på saker maniskt. Kan hända att jag är på väg in i en sån period nu. Vad är då symptomen? Att jag (eller någon annan) kommer på mig själv stirrandes länge på olika delar av lägenheten. Stirrandet åtföljs av ett framskjutet huvud, likt en sköldpadda tror jag Kom Ketchup kallar det. Ett annat symptom är att det nästan är omöjligt att sitta hemma och plugga. För hjärnan är ockuperade av tankar gällande väggar.

Låter nog lite snurrigt. Kanske känner någon igen sig. Om så är fallet skulle jag behöva tips på hur man tar sig ur de värsta maniska stunderna.

För stunden känner jag mig nöjd med det som hänger uppe. Fast det lär jag nog inte göra länge till. Den trevliga farbrorn med mustasch (på sista bilden) är en favorit. Han kommer från Studio Violet. Hjorthorn på vägen tycker jag är fint, fast ganska ofta groteskt.

Jag är en "A-student"

2009-11-23T17:26:00.008+01:00

Fick tillbaka senaste hemtentan. Jag blev riktigt förvånad över betyget A. Så fort jag öppnade kuvertet och såg betyget kände jag mig som en sån där luftmadrass som blåser upp sig själv när man öppnar ventilen. Pppssssst på 1 sekund. Från att ha kommit till Universitetet så där halvuppblåst, så att om någon skulle ha lagt sig på mig skulle personens rumpa, skuldra och huvud ligga i marken....... Till att bli så där hårt upplåst, så att om någon hastigt skulle ramla ner på mig skulle de studsa iväg. Snabbt och långt. Trodde faktiskt inte att jag var så betygsfixerad. Men den här sista terminen har känts så seg. Och jag har varit så omotiverad. Kanske precis den här typen av positivitet som jag behövde för att orka ta mig igenom nästa hemtenta. Som jag motvilligt började med idag.

Från det ena till det andra. Jag gillar att måla kvinnor. Har inte tänkt så mycket på det men de flesta av mina målningar föreställer kvinnor. Även de två akrylerna ni ser på bild.

Om att vara vuxen

2009-11-18T15:16:00.006+01:00

Jag minns varför vuxen livet lockade mig som barn. Tänk att få köpa godis precis när man vill. Tänk att få vara uppe om kvällarna precis hur länge man vill. Sen växte jag upp till en ålder som av de flesta räknas som en vuxen ålder. Ibland när jag går och handlar kommer jag på hur priviligerad jag är som inte behöver fråga någon om lov när jag köper någon godisbit. Det är så härligt att ha egna pengar.

Men ganska ofta känner jag mig inte så stor. Utan ganska liten. Att vara vuxen är så lustigt på det viset. Som en illusion. Vad är egentligen skillnaden mellan att vara vuxen och att vara barn? Utseendemässigt ja. Men annars då? Man känner ju samma känslor och behovet av att lära sig nya saker slutar ju inte när man tar studenten direkt. Man är i behov av kärlek......

Som barn upplevde jag begränsningar pga. att vuxna satte regler. Så jag tänkte ofta att när man blir vuxen då blir man fri att göra vad man vill. Jag längtade efter vuxenlivet eftersom jag längtade efter friheten. Känner jag mig fri nu då? På många vis, ja. Men de vuxna bojorna kanske är starkare? Alltså hur man bör och ska bete sig. Jag vänder på det och tänker vilken mental frihet man hade som barn. Vara bortbjudna och kunna somna om man blev trött. Sätta sig ner på marken om man kände för det. Man gjorde helt enkelt det som föll en in och det var accepterat. För att man var barn.

Vad är det att vara vuxen och vad är det att vara barn? Skeden i livet. Förvandlingen sker inte över en natt. Jag tycker att det är intressant att leva. Men att knyta känslor och färdigheter till att vara vuxen och att vuxenheten knyts till en ålder känns ibland förvirrande. Just nu kämpar jag med att ta mig loss från mina egna bojor. Det är så lätt att beskylla andra för kedjorna som ligger runt mina fötter och armar. Det börjar bli tydligare för mig att den som tillverkat kedjorna och som krampaktigt håller i dom är jag själv. Handlar nog om att gå från offer till att ta kontrollen. Den tanken ger mig kraft på nått sätt. Som de här kloka orden som en vän en gång sa:

"Jag är ansvarig utgivare av mitt liv".

Tema: Hudvudbonad

2009-11-17T00:51:00.006+01:00

Jag hade dagen till ära tillverkat ett par hjorthorn. Eller ja inspirationen var hjort och ren typ. Jonas hade indianskrud. Och ja, han lyckades jaga in mig till slut, dock utan pilbåge. Födelsedagsbarnet ser ni på bild i lila peruk. Grattis älskade Jessie och tack för en 7tusans fest!

Det här är William Fitzsimmons!

2009-11-06T12:00:00.009+01:00

Jag har har varit på en fantastisk spelning. William Fitzsimmons uppträdde på Södra teatern. Så vackert, sårbart, spirituellt och roligt framträdande. Han pratar mycket mellan låtarna. Djupa grejer som blandas upp med mycket humor. Det skapade en jäkligt fin, vänskaplig och inbjudande känsla. Det här är en person som ska höras live. Jag fann denna skäggige människa på Myspace för något år sedan. Jag föll för låten "Funeral dress". Tänkte att ni skulle få höra ett smakprov. Eftersom jag vill att ni ska få en känsla för honom som person får ni ett liveframträdande. Ljudet på inspelningen är katastrof. Men strunta i det och kolla vad han gör med gitarren, känn hans vibe, kolla hans stumma skägg, mys...

(Sätt på ljudet högt på datorn innan ni slår på videon)

Kom ihåg! Kroki på söndag kl.18 cafe Hängmattan. Ni kommer va!

http://userserve-ak.last.fm/serve/500/27015943/William+Fitzsimmons+wil.jpg http://www.billboard.com/photos/stylus/100791-william_fitzsimmons_617_409.jpg

En stillsam helg i bilder

2009-11-02T20:08:00.009+01:00

Lugnt, skönt och alldeles svart på kvällarna (kanske lite för svart för min mörkrädda-del). På Brunnsheden i Hedesunda på gården Olars. Helgen innehöll även lite arbete, som ni ser på bilderna. Jonas ägnade sig åt pappersarbete och jag ägnade mig åt lite mer kroppsnära arbete.

Dricka kaffe på bit

2009-11-01T18:14:00.004+01:00

Jag provade att dricka kaffe som farfar gjorde.

Bäst att sätta på sig hans läsglasögon.

Man häller ut kaffet på fatet.

Tar sockerbiten i munnen.

Sen silas kaffet genom sockerbiten.

Det krävs stor koncentration

Vad svårt det är att inte spilla eller tappa sockerbiten (jag gjorde båda grejerna).

Ganska gott.

Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!

2009-11-01T16:57:00.005+01:00

"Vi är överallt" ..... men det är inte ni för ni...... får kvala.....

Guldet är hemma! AIK svenska mästare i fotboll. Så jäkla skönt!

Det här är mer än bara ett utkikstorn och en kåta!

2009-10-30T22:19:00.008+01:00

Jag fick en instinkt idag. Den träffade mig i hjärtat. Jag är på landet. Gick en långpromenad idag på förmiddagen. Jag fotade och funderade. Jag fotade lite träd å sånt. Krispigt kallt är det i luften. Nästan alla träd står kala.

Mitt "landet" är den bondgård som min pappa växte upp på. Ganska nära huset, in i skogen finns det ett utkikstorn, kåta och en liten stuga. Pappa byggde alla tre när jag och mina kusiner var små. Idag har det förfallit en aning. Ingen har lekt här på många år. Idag när jag gick runt kom massa nästan glömda minnen tillbaka. Utkikstornet är som en flervåningskoja. Dit upp bar jag mina små matsäckar, kikare och diverse leksaker. Ibland var det ett hyreshus och andra gånger var det ett trollnäste och jag var en vacker prinssessa som blivit tillfånga tagen. Pappa var ofta med ute i skogen. Inget man reflekterade över så mycket. Men han hade ofta projekt på gång. Projekten var ofta något till oss barn. En gång fixade han en linbana som gick mellan utkikstornet och ett träd. Man satt i ett däck och åkte...

Kåtan byggdes även i samma veva. Där inne grillade vi korv och bjöd in farmor. Jag kommer ihåg en gång när pappa satte farmor på flaket i flakmoppen och körde ner henne till kåtan. Fort gick det och farmor höll i sig för livet. Farmor var en riktig bodmora. Henne såg man alltid i full färd med olika sysslor; mata grisarna, laga mat, väva, stoppa strumpor, baka, sy näversöm, rensa ogräs på åkern..... hon vilade tillsynes aldrig, men lika glad var hon för det. Det var därför extra roligt de få gånger hon kom ner i kåtan och bara satt och blev servad med korv.

Härom dagen läste jag ett inlägg hos min kära kompis Kom Ketchup. Inlägget är riktat till hennes kommande barn. Hon beskriver hur mycket hon längtar efter dem och längtar efter att få leka med dem, bygga kojor, äta mandelmassa direkt ur korven, blåsa bubblor genom sugrör ner i saftglaset............ Jag känner ingen som likt barn har sådan fantasi som Ketchup. Stolt tänkte jag vilken fantastisk förälder min vän kommer bli.

Idag fick jag en insikt. Sorg kan tyvärr göra att man nästan glömmer det fina.... Jag känner en till med en sån fantasi, som provar, bygger och vars motto i livet är att har roligt.

Det är du pappa.

6 tankar om mat

2009-10-29T09:35:00.006+01:00

1. Hamburgaren smakar lagård om man steker i rapsolja. Eftersmaken som man blåser ut genom näsan luktar spillta är jag rädd.

2. Lillasyster gör mycket godare pannkakor än mig.

3. Det godaste sättet att äta grape är att filéea den dvs. ta varsamt bort skalet på varje klyfta. Så får du en saftig sprängfylld filé likt en tigerräka.

4. Allt blir så mycket roligare att steka när man har en prickigt stekpanna.

5. Jag vet inte hur jag skulle klara mig i köket utan berbere (eritreansk chilikrydda), timjan och solroskärnor.

6. Har ni tänkt på att köttfärs ibland luktar svettig karl. Det finns liksom någon luktdimension som är slående lik.

Hemma, iförd hemmaklänning, skriver hemtenta

2009-10-27T13:03:00.006+01:00

Mitt hem är fyllt med böcker och plugg

Och här sitter jag med min kaffemugg

Borta bra men hemma bäst

måste ha myntats under en fest

Bilden visar en uttråkad fejja

men det kan ni nog grejja

Klänningen härstammar från min mor

men den fick jag ärva när jag blev stor

Detta är så himla trist

bäst att koppla på min list

Men för att hitta min inre måtår (motor)

är det bäst jag tar en påtår

Bröllop och fallande höstlöv

2009-10-25T23:38:00.013+01:00

Jag var på bröllop i lördags. Så härligt det är med bröllop. Jag har inte varit bortskämd med att gå på så många bröllop. Eftersom väldigt få av mina människor har kommit till skott på den fronten. Det fanns mycket kärlek i luften. Blandat med; nervositet, glädje, flygande ris och virvlande gula höstlöv..... Det var Jonas kusin som gifte sig och han var bestman iförd frack. Väldigt lustigt påhitt till kläder det där med frack.... Även jag hade gjord mig till. Iförd höga klackar och allt. Ni kan beskåda dem på bild ovan. 9 cm höga. Jag går i princip aldrig i klackar. Så eventuellt var dom lite för höga. Eventuellt så var det ingen hemlighet för någon på festen heller. Svajjande och stel. Eventuellt så struntade jag i det och dansade (utan att byta skor) hela festen lång.

På söndagen hängde halva släkten från bröllopet i Strängnäs. Vi tog en regelrätt dag i softningens tecken dvs. man slappar, hänger, äter, bastar, myser och kanske somnar lite. Jag och Lina gick även ut en sväng med kamerorna och plåtade lite höst. Fina Lina ser ni på bild. Björkarnas blad blir gula. Vi såg mest gul höst (Bortsett från rönnbär). Vi letade efter röd höst.

Får nog söka vidare en annan dag.

Cupcake-burk

2009-10-24T00:46:00.005+02:00

Det är så man vill sluka burken. Och strunta i innehållet. Inhandlade den i affären Daisy dapper i dag. Tänk så svårt det ska vara att hålla i sina förvärvade slantar som kommer 1 gång i månaden. Handlade lite annat också. Några klädersplagg. Inte så speciellt nödvändiga grejer. La faktiskt tillbaka många saker också. Det var duktigt. Fast den här burken har jag spanat på ett tag. Så den kan man kalla ett genomtänkt köp och en väldigt nödvändig pryl....

Trött dag idag. Tror inte riktigt att jag har vaknat. Jag satte mig framför TVn för att titta på idol. Allt blir mörkt. I nästa sekvens vaknar jag upp för att hör Jidhe säga: "så nu har alla idoler sjungit, vi ses efter nyheterna." och programmet var slut. Snopet. Snacka om snuvad på halva kvällen. I morgon ska jag på Bröllop i Eskilstuna. Det ska bli kul. Bäst att jag går och lägga mig på riktigt nu. Later!

En berättelse i bilder - den utspelar sig nu och då

2009-10-21T00:40:00.007+02:00

Jag berättar, Helena gestaltar och du tolkar.

Kroki

2009-10-20T09:57:00.005+02:00

I söndags var jag på kroki med Erika. Det är svårt. Men sååå roligt. Det var längesen sen sist. Det är härligt efteråt. Jag upplever att man inte bara utvecklar sin teckning när man går på kroki. Utan även någon sundhetstanke. Det är något väldigt naturligt och härligt över hela sessionen. Nakenheten känns så självklar. Man observerar utan att värdera. Inte alls som när man tittar på sig själv naken framför spegeln.

I ett litet bohemiskt café på Södermannagatan. Halva cafét delas av med endast ett skynke. Och där sitter vi som ska måla kroki. Medan man tecknar hörs en mix av orienten och rock genom högtalarna. Det är skönt att det inte är tyst när man tecknar. Tyvärr aktiveras ju ofta min skrattådra när det är lite för tyst.

Varje söndag mellan 18-20 är det drop in kroki, 60 kr. Häng på nästa söndag vettja!

Jag spelade fröken....

2009-10-17T10:49:00.006+02:00

...igår på gruppredovisningen. Vi gjorde en dramatisering. Vi gestaltade ett apt-möte. Jag spelade Maggan 50+. Gift med Christer. Maggan tycker att vi "kan ha det som vi alltid har haft det på den här skolan". Jag är iförd hennes läsglasögon, som hänger i ett band runt halsen. Glasögonen orsakade ett stort skrattanfall mitt under redovisningen. Tårarna sprutade. Vi höll på att spåra ur totalt. Men lyckades samla ihop det i sista stund.

På kvällen var det skoj hos Kerstin. Vi skulle basta i den vedeldade bastun. Men det blev istället spel och babbel.

På bilden kan ni skåda min bästa "stränga frökenmin"....

Kan bli den nya gå ut frippan....

2009-10-14T21:39:00.006+02:00

Idag har jag varit hemma och pluggat. När jag är hemma och pluggar händer även annat. Och annat kan innebära allt ifrån att plantera om blommor till att städa toan. Idag innebar det att göra olika frisyrer och ett spontanbesök av Prylpinglan och min guddotter "lilla L". Jag bjöd på min Barah burgare som jag bloggade om nyss. Det uppskattades av Prylis. Lilla L bjöd jag på mitt gitarrspel samt skönsång. Hon lyssnade med stora ögon och öppen mun. Sen kom en lång gäsp. Somnade sen in på sin mammas mage.....

Jag tittar nu på klockan och kan konstatera att det närmar sig natta...

Nä men... om man skulle ta och plugga lite då...

Vem har tid att jojja?

2009-10-09T12:49:00.008+02:00

Jag tittade nyss på programmet Efter tio . De pratade om det vanligt förekommande; att inte ha tid. Att inte ha tid för sina barn, vänner, partner, sig själv..... ja att inte "få ihop det". Samtidigt sitter jag här och planerar min jobbhelg på Kortis. Jag funderar på hur vi ska disponera tiden. Lustigt egentligen hur vi talar om- och definierar tid. Vad är tid? Vad är det att inte ha tid? Vem kan ge en definition av vad tid är? Jag tänker att tid är väl något vi i allra högsta grad har. Tiden är ju något pågående, något som har varit och något som ska bli. Varför har vi hittat på uttryck som; jag har inte tid, jag skulle vilja ha mer tid... nonsens. Det går inte att få mer eller mindre tid. Tiden går ju på maxgräns hela tiden. Den är ständig och jämn i sitt flöde.

Jo jag upplever också att det "saknas tid" eller att "jag slösar bort min dyrbara tid" ibland... men det är normen kring det här som jag som vanligt ifrågasätter. Jag menar normsystemet berättar för oss vad som är vettigt att ägna sin tid åt och samtidigt vad som är värdelöst och slöseri med tid. Detta leder ju till att jag och många med mig går och stressar upp oss över hur vi borde disponerar vår tid.

Parallellt med det här, har vi en retorik i samhället som lurar oss in i illusionen av att vi kan laborera med tid; skaffa mer tid, vinna tid, slösa tid, få mer tid, få mindre tid.....

Det är inte tiden vi kan laborera med utan vad vi gör med tiden/under tiden. Känns skönt att ha ägnat förmiddagen åt att fundera på det här. Bilden som jag har målat har jag döpt till "Jojjo Girl". Hon ägnar mycket av sin tid till att just jojja.......

Jag börjar jobba kl 15:00 idag och slutar kl 15:00 på söndag. Det betyder att jag inte har tid att blogga eller umgås med er på hela helgen.

Jag önskar er en tidslös och kärleksfull helg!

Barahs lyxlunch

2009-10-08T13:29:00.006+02:00

"Proffsiga" bloggar ger ju förslag på matlagning och bak. Här kommer mitt försök.... Den här lyxiga tonfiskburgaren komponerade jag ihop till lunch idag. Så här gör man för att få ca 3 burgare:

Ingredienser:

1 burk tonfisk

2 morötter

ca 10 gröna oliver med chili

2 champinjoner

2 ägg

1 tomat

linfrön, sesamfrön, pumpakärnor

salt, timjan, berbere och färsk basilika

Pågens "fröjd" bullar

pesto

Vispa ägg i en bunke. Krydda med salt, timjan och berbere. Riv morötterna, skiva oliverna, skär champinjonerna i små bitar och blanda i. Häll i lite linfrön, pumpakärnor och sesamfrön.

Ta nu upp en näve "smet" i handen forma till en biff, lägg i stekpannan med lite olja. Och ja, dom vill gärna falla sönder, men det bryr man sig inte om.

Skär brödet i mitten, och bre den med pesto. Lägg på skivad tomat och färsk basilika. Sen på med tonfiskburgaren. Garnering: Oliver på en tandpetare sticks i burgaren.

Ja, då va de Klart!

"She`s got a smile that it seems to me"

2009-10-06T20:59:00.004+02:00

Ikväll blev det inte så mycket pluggande. Istället har jag övat på att bli en rockstjärna. Eller rockstjärna och rockstjärna som Gustav Wasa skulle ha sagt. Jag hittade ett par lätta gitarrackord till "Sweet child O´mine" med Guns `n Roses. Och den har jag nu spelat ett antal gånger på den akustiska. Lite lamt att inte ha en elgitarr, men men. För typ 2 år sen gick jag på en gitarrkurs. Vi fick främst lära oss sånger som "Idas sommarvisa" och "Vart bor du lilla råtta". Inget fel i dem låtarna. Fast man tröttnade. Och man har inte gjort så mycket ansträngningar för att leta reda på ackord till andra låtar. Vilket är lite märkligt eftersom man (eller jag) hade som avsikt att bli rockstjärna efter den kursen. Fast lite då och då så händer det. Att jag letar upp nån låt. ...Med originalet ekande från youtube har jag kompat mig själv och Axel. Bortsett från att jag inte kan spela något gitarr riff...än... så börjar det låta helt ok nu.

Driiiiing. Fiiiire!

Söndag med Dalì

2009-10-04T22:35:00.007+02:00

Jäkligt fin söndag har jag haft. Vaknade upp ganska sent. Hoppade in i duschen och mötte M, W, K och J på Mosebacke för brunch till live jazz. Vi åt medans regnet öste ner utanför fönstret. Allt från kycklingvingar till plättar. Det sprack upp så vi tog Djurgårdsfärjan över till Skeppsholmen och Moderna museet. Gick på Salvador Dalì utställning. Gillade den. Bilderna är från utställningen. Observera den bedårande pojken på bild nr 3, jag har aldrig sett en sån liten krabat titta så intresserat på konst....Sen begav jag mig hemåt och pappa kom förbi på spontanmiddag. Resten av kvällen har jag spenderat i soffan. En perfekt söndag enligt mig; vänner, mat, kultur och vila.

Kvinnor som hatar böcker.

2009-09-30T19:45:00.006+02:00

Just nu läser vi ett moment under kursen som handlar om hur viktig skönlitteraturen är för barns språkutveckling. Vi pratar bl a om hur man inspirerar barn att vilja läsa. Hur vi som lärare sitter på en viktig roll att öppna upp bokvärlden för barnen. På ett seminarium förra veckan erkände jag en grej för hela klassen. Att jag inte gillar att läsa böcker! Jo jag har försökt och jag fortsätter att försöka, fast nja. Jag har faktiskt aldrig erkänt det förut. Som vuxen upplyst människa ska man ju gilla böcker. Det tillhör normen. Det har resulterat i att jag har köpt massa böcker och försöker, lådsas, läser halva boken, baksidor eller några kapitel. Jag har liksom inte ro till att läsa, eller nått sånt. Fast grejen är den att jag tror att det är en fantastisk värld som jag går miste om. Så jag ska göra allt jag bara kan för att försöka gilla böcker och försöka inspirera kommande elever. Kanske kan jag ha en extra förståelse för dom stackarna som är som mig. Alltså som helst läste Kalle Anka-pockets och nu helst läser tidningar.....

I söndags såg jag "Män som hatar kvinnor". Fullkomligt älskade den. Helt fantastisk. Imponerande för att vara en svensk film. Sån närhet och råhet. I love... Dagen efter, alltså i måndags gick jag och såg "Flickan som lekte med elden". Helt såld är jag. Har Noomi Rapace/Lisbeth Salander någon fanclub som man kan ansluta sig till? Som alltid när man nämner dessa millenium filmer så får man frågan: Har du läst böckerna? Ni kan nog räkna ut svaret. Och jag har inga planer på att läsa dom heller.

Lägesrapport

2009-09-23T23:58:00.003+02:00

Jag e nyklippt. Nu känns det bra. När jag satt i frisörstolen kändes det mindre bra. Klump i halsen och så vidare. Det handlade främst om momentet när han höll upp den där lilla runda spegeln. Profilen var en E.T kopia. Håret på backhuvudet stod rakt ut. Och jag hörde nästan mig själv säga -phone home! E.T phone home! När jag fick se mig själv rakt bakifrån fick jag mest känslan av att jag precis hade tackat ja till att ställa upp som statist i Star Trek. Min nacklinje hade plötsligt fått en spetsig kant. Jo jag vet att han tog fram trimmern för att "fixa" nacklinjen men inte förstod jag...... Det är det där med frisörer. Det klickar bara inte riktigt. Fast det var sjukt befogat att gå till frissan. Vildvuxet. Samt mina små - bara ett klipp här och där, och oj tog för mycket där, klipp.

Annars sitter jag i ett allmänt stökigt hem med en hemtenta som ska in på fredag. Klockan tickar så att säga och blommorna trallar på sista versen innan det är dax för vintervilan. Så nu har jag nog täckt upp och förklarat mina bildval för det här inlägget.

Efter ett och annat klipp med min sax känns det rätt tajt å bra nu, så ni behöver inte oroa er;-)

"På ända"

2009-09-17T22:17:00.006+02:00

Sittandes på ena skinkan därav namnet "på ända". Varje gång jag tittar på teckningen så får jag känslan av att hon inte befinner sig i nuet på något vis, känns som att hon sitter och väntar på....... ja vad vet jag inte.

Vad tror du att hon väntar på?

Jo kom igen skriv det. Om du inte kommer på något eller inte håller med mig skriv det också, jag är nyfiken.

Snorbubbla

2009-09-16T22:28:00.005+02:00

På mornarna är jag snorig. När jag kliver på den proppfulla tunnelbanan bildas en genomskinlig droppe på ena näsvingen. Den är tunn som vatten. Den kittlas Jag famlar med handen i väskan efter papper. Det är bråttom. Oftast så finns det inget. Ibland finns det ett välanvänt ihopskrynklat snorpapper. Jag använder det. Så fort jag har torkat bort droppen bildas det en ny. För ett par dagar sedan när jag stod i den tysta och tättpackade folkmassan så blåste jag ut fort. Inte med meningen. Det bara blev så. Blixtsnabbt ser jag längst ner i synfältet hur det bildas en bubbla. Den sugs in lika fort. Snabbt som ögat gick det. Det hettar till i ansiktet. Skammens hetta drar upp i huvudet och ner i benen.

Jag konstaterar att vi bara är vid Stadion.

Om man tittar nära....

2009-09-15T18:07:00.003+02:00

......så uppmärksammar man detaljerna.

Jag kom nyss hem från Universitetet. Så glad jag blev när jag såg att jag hade fått ett handskrivet brev. Det är inte ofta man får det nu för tiden. Tänk att man har vant sig vid att se sitt namn och adress datorskrivet på kuverten. Brevet var från min guddotter. Eller rättare sagt det var ett tackkort. Tänk vad snabbt skrivutvecklingen har gått. 5 månaders L skrev och tackade artigt för att jag närvarade på hennes dop och att jag kom med en gåva.

Just nu sitter jag här och funderar på att jag känner mig en smula hungrig. Tre kaviarmackor eller styra upp "riktig mat, hm. Det tåls att tänka på. Jag har kommit igång med min springning iallafall. Om ni inte visste det har jag haft ett uppehåll på nån vecka. Jag var ute igår morse. Och observerade något väldigt intressant. En man som var ute och joggade med sin hund samtidigt som han pratade jobb i sin handsfree; `pust pust... jag har inte fått tag på avd. chefen men pust (andas högt) jag lämnade ett medelande (hyperventilerar)........ har pust Janne hört av sig gällande pust.... stämman....`

Men det måste ju finnas någon form av gräns på hurtigbulle/effektivitet-samhället. Att motionera, gå ut med hunden och jobba samtidigt. Själv tar ju joggningen typ halva förmiddan. Jag kanske borde börja ta med kurslitteraturen som ljudbok samtidigt som jag äter frukosten medan jag springer, för att vinna tid menar jag. Och dom dagarna när man verkligen vill slå på stort så tar man med sig handuk och springer igenom uteduschen i Tanto på vägen, då har man ju även det momentet ur vägen så att säga............ Jo jo utan att ironisera så kan man ju tänka att han var en riktig smart jäkel. Fast jag ömmade mest för den stackars människa på andra sidan luren.......

Det blir nog någon form av pasta-grej med linser och morötter.

"Pojkar med sleve"

2009-09-14T15:33:00.005+02:00

Det är är en liten tusch serie som jag kallar "pojkar med sleve". Jag har varit i tatueringstankar det senaste året. Och Nej, jag har inte tänkt att tatuera en hel ärm (sleve), fast jag har tänkt att eventuellt bygga på den jag redan har, och kanske göra en till...... det är så härligt att processa tatueringsmotiv i huvudet... fast än så länge kommer det nog att dröja ett tag tills det är dax att gå under nålen......

Inlägg nr 100!

2009-09-10T10:08:00.005+02:00

Ja, kära vänner det här är mitt hundrade inlägg, i en annars inte så lång bloggkarriär. Faktum är att jag för några dagar sen tänkte göra ett inlägg om nån vanlig intresse-flagga, men insåg då att det skulle bli inlägg nr 100. Och töntigt nog så avstog jag då från att göra ett inlägg för att jag tänkte att nr 100 måste ju bli ett brakinlägg......... ett sånt där inlägg som man länge kan blicka tillbaka på och slå sig själv på axeln för att det är så outstanding..........problemet är att jag inte vet hur ett brakinlägg ser ut. Orkar heller inte fundera vidare på det. Ni får helt enkelt hålla tillgodo med tre sommarbilder som jag själv gillar.

Ser faktiskt lite fram emot hösten nu...

Naturligt rosa...

2009-09-03T22:04:00.005+02:00

....eller kanske inte helt naturliga. Det är någon som har målat, dom annars så trista föremålen i en uppfriskande rosa ton, och tryckt en rad ur Anita Hegerlands låt Jag ska måla hela världen lilla mamma. Fantastiskt bra idè om ni frågar mig. Textraden är även vacker. Jag har alltid undrat hur resten av låten går, så här kommer den......

mamma är du ledsen varför ler du ej vill du jag ska måla någonting åt dig många vackra färger har jag ännu kvar gråt ej lilla mamma allt ska bli så bra jag ska måla hela världen lilla mamma full av solsken varje dag

att det regnar och är grått det gör detsamma du ska solsken i ditt fönster ändå ha alla blommorna du gärna ville köpa lilla mamma jag ska måla dem till dig jag ska måla hela världen lilla mamma och allt ska bli så ljust och glatt för dig önska lilla mamma, önska vad du vill färgerna är många och de räcker till himlens alla stjärnor sagans alla slott

allting kan jag måla mamma önska blott jag ska måla hela världen lilla mamma full av solsken varje dag att det regnar och är grått det gör detsamma du ska solsken i ditt fönster ändå ha alla blommorna du gärna ville köpa lilla mamma jag ska måla dem till dig jag ska måla hela världen lilla mamma och allt ska bli så ljust och glatt för dig

(låttext Anita Hegerland)

Det var inte igår man blev kär i de materiella tingen...

2009-08-31T23:41:00.004+02:00

...men nu hände det. Jag bara älskar mitt nya armband, inhandlat på mango. Vad jag betalade för det talar vi inte högt om, men det är en dyrgrip kan jag lova. När jag var yngre hände det ganska ofta att jag blev kär i kläder å sånt. Kunde stå och spegla mig om och om igen, och prova det med olika outfits. I ärlighetens namn så har inte det hänt på länge även om jag gillar att shoppa......fast igår kväll sprang jag till spegeln ett antal gånger, hade armbandet i knät och satt faktiskt och funderade på hur kul det skulle bli att få gå ut med det på armen... tro mig det är tecknen på sann kärlek (alternativt rent dårskap).....

Nuvarande krämpor och bekymmer...

2009-08-30T10:51:00.004+02:00

...finns det många av. Vaknade upp med ilande huvudvärk och ont i nacken. Fast ont i nacken har jag vant mig vid att ha trots att jag sover på en "ergonomisk nackkudde". Jag vaknade upp med grusiga ögon eftersom jag sov med linserna i, linsvätskan var slut ..... för några dagar tillbaka har jag oxå väldans ont i handleden och har svårt att böja den.....

Detta var dom kroppsliga krämporna, och nu över till bekymren; För någon vecka sen insåg jag att jag hade slarvat bort min nordea dosa som man använder för att betala räkningar med, varpå jag i onsdags fick chans att gå på banken. En aktivitet jag inte mins när jag gjorde sist. Hur som helst så fick jag en ny dosa. Men dagen efter tappade jag mitt VISA kort. Fråga mig inte hur, men på ett väldigt besynnerligt vis försvann den från min byxficka (för att betala räkningar på nätet behövs både dosan och kortet). Detta medförde iof. att jag fick tillfälle att gå på banken en gång till. I hela 1 1/2 timme satt jag där och inväntade min tur. Jag fick dock god användning av mina tidigare socialantropologi studier dvs studiet av människan. Jag insåg att det inte är gemene man som i dagens internetbaserade Sverige som går på bank. Det var en salig blandning av de mest osannolika karaktärer. Brevid mig satt en farbror som glömt bort hur bankomaten fungerar. Av de perfekta pressvecken på hans byxor, de polerade skorna och flugan förstod jag att detta bankbesök var höjdpunkten på hans vecka. En anställd på banken gick runt bland oss väntande kunder och frågade om allas ärenden..... när hon kom fram till mig utbrast hon - NÄMEN VAR INTE DU HÄR IGÅR! jag insåg då att jag räknas som en medlem till den osannolika skaran människor som går på bank.

Nog om bankbesöket........vidare har min toalett pajat, den bara står och rinner så man kan inte spola vatten i den. Sist men inte minst så har jag tappat bort bokningsnyckeln till tvättstugan och tvättberget bara växer..........

Jag tänker på budskapet på bonaden hos farmor och farfar: varen icke bekymrad för morgondagen, ty morgondagen skall hava sina bekymmer. Man får helt enkelt känna tilltro till att bekymren kommer oavsätt. Men icke att förglömma dagens glädjeämnen. Mitt glädjeämne i dag är att jag blickar tillbaka på gårdagens bröllopsfest för Cocobrillo och Andreas. Väldigt mysigt i deras trädgård med livemuik från delar av gammalt proggband. Och beträffande mina krämpor och bekymmer så sätter jag min tilltro till budskapet på bänken (utanför Luleås Kulturhus) - Allt ordnar sig.

Ny plånkilånka!

2009-08-27T21:39:00.003+02:00

Det här är min nya plånbok. Jag gillar den skarp för utöver pengar så får man plats med både pass och läppsyl samt krims krams som smycken och hårnålar. Detta tycker jag ju är väldans praktiskt. Jag köpte den på Täby backluckeloppis förra helgen för 15 kr. Jag och Semhar var där och sålda min, mammas och Jonas gamla grejer (mest skit). Det var en varm dag med mycket människor, fast det bästa på hela dan var nog plånkan faktiskt.

Ja nu har sannerligen hösten börjat. Skolan har kommit igång. Den här terminen är den sista på Lärarprogrammet, min kurs heter Didaktiska perspektiv på läs- och skrivutveckling. Känns ju lite märkligt att snart vara klar........

Stadens vida vinklar

2009-08-26T10:47:00.003+02:00

Om ni undrar hur husen kan se så sneda ut så beror det på att jag lånade Kom Ketchups vidvinkel objektiv. Jag tycker bilderna blir så fina när de ser så sneda och tokiga ut, det liknar barnboks illustrationer. Vi promenerade i gamla stan häromdagen med kamerorna i högsta hugg. Det var turisterna och vi kan man säga. Jag hade med mig mitt nya macro objektiv som Kom Ketchup provar när hon fotar en röd pelagon.

Likt en spegel.....

2009-08-22T11:07:00.005+02:00

....vid Åsbergssjön. Vattnet är svart som bäcken och enligt "Krösa-Maja"-utsagor så är det ca 30 meter djupt i sjön....

Resedagboken fick ett plötsligt uppehåll...... lite Loppis bilder!!

2009-08-18T13:29:00.014+02:00

Vi hade precis nått målet med bilresan - Haparanda. Och helt plötsligt orkade jag inte blogga mer under resan. Vi kom hem för några veckor sen. Jag tänkte skriva några inlägg för att berätta vad som hände sen..... fast det e klart, det beror på om jag pallar... lika bra att inte lova något men här kommer några loppis bilder.

Fast stringhyllan är inget loppisfynd, den hittade jag på landet. Men "bokstoppet" som det står hembränt på, och brödburken med de orangea blommorna är loppisfynd.

Man har ju inte råd eller plats i bilen för allt man skulle vill ha...... Jonas fyndade ett gammalt Tumba hockeyspel

medan jag fyndade grytlappar och en rulle blommigt tyg.....

genus steriotypt eller?

På sista bilden ser ni kära Moa (bilen) iförd mitt förmodligen mest prisvärda fynd. Massa meter blommigt tyg för 20 kr. Så här gick det till: jag spejade efter skyltarna och Jonas fick snällt svänga av vägen så fort jag ropade: LOPPIS!!

Ahh härligt det är med Loppmarknader!

Nu blir det åka av det......

2009-07-21T14:24:00.009+02:00

Jag satt bakpå Hd:n och höll ett krampaktigt tag om Per-Åkes midja. Helt knäpptyst tror jag att jag var jag fast med största leendet under hjälmen. Wow! Ljudet av HD:n dånade, och jag bara njöt. Och ljudet är nog nästan det bästa med hela grejen, älskar dånet. Det e rätt grått och trist väder idag och jag blev magsjuk i natt....fast vad gör väl det när man har fått åka HD.

Och som ni ser på bilderna finns här även en gammal amerikanare och en ambulans.

Det finns som sagt motorintresserade personer här

Även Marathon-tårna är på semester, framme i Haparanda!

2009-07-21T00:34:00.004+02:00

För er som var så bekymrade över Jonas tår när jag visade dom efter Marathon kan jag lugna er med att dom är på bättringsväg. Ungefär hälften har trillat av (alltså naglarna) och dom andra är fortfarande blå. Fast inte klagar dom över det! Dom har det så bra så. Dom äter jordgubbar och luktar på blommorna.

Det går snabbt i svängarna. Vi sov en natt i Luleå hos Jonas släktingar som bjöd på en brakmiddag, rödvin och en bekväm bäddsoffa.

Idag kom vi fram till Haparanda och i natt ska vi sova på loftet i en liten stuga på tomten hos Jonas far plus massa andra släktingar, området heter Säivis och låter väldigt finskt. Anledningen till det är att vi bara är ca 3 mil från finska gränsen. På bild nr två ser ni bastun som vi har hållit till i kväll. Det är verkligen så härligt. Utanför bastun kom en älg knallande som om inget hade hänt. Sånt händer hela tiden i Norrland;-)

Motorintresserade pojkar går det ingen nöd på här. Därför finns det så mycket läckra fordon i lagår`n, bla en Harley Davidson. aaah! Mitt hjärta hoppade ett extra slag när jag såg skönheten. Kan bli en åktur med den imöra om man har tur. Bilder kommer , var så säkra!

`Helveete, så jävulskt schöönt i Ume`, men nu fortsätter vi uppått....

2009-07-19T16:26:00.016+02:00

Till Luleå.......

Jag älskar Umeå dialekt den e som så jävulskt schööön. Det har varit några schöööna dagar hos Ante och Linda. Bra väder och två loppisar hann vi med,( se bild 1,2,3 och 4). Nu har vi nästan varit borta från Stockholm i två veckor. Känns skönt och jag har nästan sluppit att hamna i aktivitetsfällan under hela tiden. Fast i går kväll kände jag av det lite grann av någon anledning.... alltså stressen av att man måste utnyttja all ledighet med att klämma in massor med aktiviteter. Fast ja tror att miljöombytet har lugnat ner stressnerven för min del. Allt är ju aktiviteter hela tiden....Det är ändå frustrerande tycker jag att för att verkligen vara i nuet och njuta så måste man (eller jag) jobba aktivt med det. Alltså när man jobbar längtar man efter semestern och när semestern väl kommer så glömmer man bort att njuta och stressar runt som en galning, sen när semestern är över så längtar man tillbaka till den och kanske frågar sig varför man inte bara softade...

Nog om det..... Igår kollade vi på Jack Black i filmen som jag nu har glömt namnet på, "Tenacious D" kanske? Jag måste tillkänna ge att jag verkligen älskar Jack Black han är som så helvetets schöön. Tror jag måste införskaffa soundtracket till filmen, med `the best song in the world` ni vet den där där dom går in i en fotoautomat och sen slåss mot jävulen och bla bla bla....

Nu ska jag knapra nejlikor. På återseende.

Bubblor i Umeå

2009-07-16T23:35:00.006+02:00

Igår kom vi till Umee. Där bor Jonas ena bror och hans tjej. De bor centralt i en lägenhet. Jag börjar verkligen gilla det här med att åka runt hem till olika personer. Det är soft på alla vis faktiskt. Igår var vi ute och käkade och festade sen på "Taket". Vi skrattade väldigt mycket. Tror att det började med det frustrerande restaurangbesöket. Det fanns jäkligt mycket att anmärka på gällande servicen. Vi fick vänta på maten i 1 1/2 timme... ja det e sant. Hungriga som vargar skulle vi kl. 21:30 sätta tänderna i maten när vi inser att vi inte har några bestick. Jonas går och säger till varpå en servitris kommer med bestick och i samma veva undrar om maten smakar bra..... hhhm få se nu.... vi sitter utan bestick och e svinhungriga och kan uppenbarligen inte svara på den frågan... då brast det för min del. Skrattet kom åtföljt av tårarna....

Kom å tänka på det skämtet som en av barberarna i "En prins i New York" berättar för några andra barberare och gubbar i salongen;

En man går in på en krog och beställer in soppa. Efter att soppan har kommit in påkallar mannen servitörens uppmärksamhet och säger - Smaka på min soppa!

Servitören: - vad är problemet?

Mannen: - smaka på soppan!

Servitören: - vad är problemet smakar den inte bra?

Mannen: - smaka på soppan!

Servitören: vad är problemet är är den för dåligt kryddad?

Mannen: - smaka bara på soppan!

Servitören: - okay vart är skeden?

Mannen: - aaaahhaaa !!

Det roliga med det här skämtet i filmen är att ingen i filmen hajar eller tycker att det är roligt...

I dag har vi varit på standen och badat och haft picknic. Sen har vi hunnit med maxi-yatsy, kollat på film (Hangover) och myst.

Jag köpte sockerfritt hubba-bubba på Apoteket, slängde in två stycken på en gång, och sen har jag blåst och tuggat och blåst och tuggat...... träningsvärk i käken.

Höga kusten!

2009-07-15T13:53:00.008+02:00

I förrgår kväll anlände vi efter regn och rusk till Höga kusten, närmare bestämt Docksta och närmare bestämt Myre och närmare bestämt till Johan och Johanna och deras 3månaders tvillingar. Vi fick nybakat bröd och en kopp te när vi kom. Och brödet var inte det ända hemgjorda vi blev bjudna på förstår ni. På brödet fick man hemmagjord marmelad, istället för bryggkaffe fick man kokkaffe, siken som vi grillade till middag var givetvis egenfiskad, chockladsåsen var varm och hemmagjord och sist men inte minst så var kubspelet egenhändigt ihopsnickrad av Johanna och hennes familj.

Huset är ett annat kapitel...man bara älskar det; timmerklädda väggar på insidan samt massa kreativa och lustiga grejer. Älghornen är tydligen från någon älg någon i familjen har jagat......

Jag och Jonas vandrade upp på Skuluberget med kikare och kamera. Om jag inte har sagt det tidigare så har Jonas blivit fågel intresserad och har därmed köpt en avancerad tubkikare. Jag som är fotointresserad har inhandlat en Nikon D90 (detta var bara som en parantes). Väl uppe kunde man ana sig till Höga kustens namn... så sagolikt vackert. Kära vänner nu befinner man sig i det Norrland jag har sett framför mig; lummig skog, lite människor och en känsla av frid i sinnet!

Nu fortsätter vi upp till Umeå.

Det här är gammelfarmors glasögon!

2009-07-13T18:20:00.005+02:00

När jag var liten älskade jag att klä ut mig. Det gillar jag fortfarande. Min farmor å farfars hus består ju som sagt av alla möjliga saker och kläder tillhörande alla möjliga släktingar. Under dom här dagarna när vi har varit här så har det rensats och sorterats bland grejorna. Jag hittade gammelfarmors glajjor. Sjukt roliga! Dom är riktiga flaskbottnar. Hon hade tydligen gråstarr. Det är inte jobbigt att posa när man får ha på sig såna godbitar. Har även farfars hängslen och portfölj, samt en gammal trevlig mössa.

Nu har vi lämnat Hedesunda. Vi sitter i bilen (Moa) och är ungefär i Sundsvall. Och jag har datorn i knät. Det har spöregnat galet. Jag berättade ju att det regnade in i huset på landet. Och för någon timme sen regnade det in i bilden. Hehe Jupp längst med framrutan. Den röda tråden i sammanhanget är att på landet regnade det in på min säng och i bilen regnade det in på mitt knä. Hmmm ett tecken?!Nå väl, nu har det slutat. Tänkte bara säga att vi är på väg till Höga kusten. Hörs sen.

Mönster på Heden

2009-07-12T15:44:00.003+02:00

Tre bilder - En tapet, ett golv och ett förkläde som är ett loppis fynd. Så mycket mönster från så många olika epoker.

Man saknar farmor och farfar när man e här

2009-07-12T13:39:00.006+02:00

Vi är fortfarande i Hedesunda och resedagboken går trögt hehe. Men som jag njuter här! Det har regnat mycket, så mycket att det har regnat in. Och igår hade vi en mygginvasion i köket. Men det bryr man sig inte om.

Vi är på en gammal bondgård. Min farmor och farfar var bönder. Och det här är den gården som min farmor växte upp på, de var fem systrar, och sen tog hon och farfar över gården. Eftersom gården har varit i familjen länge och många har bott här så finns det så mycket minnen, grejer, kläder och foton. Och det här har man älskat under uppväxten.

Nu när det inte finns några djur i la`gårn och ingen farmor eller farfar i huset så känner man att man verkligen saknar dom. (På första bilden är farmor i mitten omgiven av sina systrar på sin bröllopsdag.)

Roadtrip i Norrland!

2009-07-08T18:24:00.003+02:00

I går startade min och Jonas Norrlands-roadtrip. Vårt mål är Haparanda, men vi kommer stanna och hänga hos släkt, vänner och loppisar på vägen. Så från och med nu och till slutet av augusti så blir min blogg en resedagbok. Nu befinner vi oss i Hedesunda på mitt landställe som är den bondgården som min pappa och hans två systrar växte upp på. Hedesunda är en liten by utanför Gävle.

Idag har vi tagit det väldigt lugnt Man måste ju komma ner i varv. Hängt med fastrar och kusin. Fast vi har hunnit besöka två loppisar oxå. Där fyndade jag grytlapparna för några kronor. I nästa inlägg tänkte jag visa lite sköna bilder från sånt som finns i det gamla huset.

"Jojjo på matta"

2009-07-06T19:35:00.006+02:00

Efter regn kommer mötessugna sniglar

2009-07-03T21:48:00.008+02:00

" Yo! Peace to ma people"

Det var uppenbart att sniglarna hade ett Freds-möte. Hur jag vet det? Det var tydligt eftersom alla sniglarna gjorde ett tydligt peace-tecken med sina känselspröten. Vi stötte verkligen på ovanligt mycket sniglar idag när vi var ute på promenad. Sniglarna höll till på ett begränsat område. De flesta fanns inom en radie av tre meter. En del sniglar verkade dock ha lämnat mötet medan andra fortfarande var i full färd med att livligt diskutera världsfredsfrågan, se bild två. Man kan iof undra om det inte bara är ett regelrätt "gangbang" som jag har fångat på bild. Fast det e det där med peace-tecknet som förvirrar. Kanske hade dom helt enkelt festival ala` Peace and love- festivalen. Ingredienserna på festivaler är ju som bekant fred och kärlek. Appropå P&L så hade ju så gärna velat åka dit i år, men eftersom det finns ett stort hål i min plånbok så...... Hmmm... tillbaka till sniglarna, man kanske kan tänka att dom hade någon form av fredsseminarium på festivalområdet?! Hur som helst är det uppenbart hur samtliga deltagare förhöll sig i de världsliga frågorna. Alla röstade för Fred.

ps. Har ni tänkt på att sniglarnas skal ser ut som bullar.

Speldosan byttes till en plåtburk

2009-07-02T16:08:00.010+02:00

Jag hittade min gamla speldosa i källaren hos mamma. Det var så länge sen jag såg den. Jag hade nästan glömt bort att den existerade trots att jag har lekt så mycket med den. Märkligt det där hur något som en leksak kan glömmas bort fasten den har varit så central i mitt liv vid någon tidpunkt. Fast det som är märkligast är hur det i samma ögonblick som jag ser dosan spelas upp en massa glömda minnen. Det är som om dosan har sparat en massa minnesbilder och känslor som välde upp när jag öppnade dosan och såg balerinnan dansa till den välbekanta melodin.... skrämmande nästan. Vackert.... och lite sorgligt. Sorgligt därför att vissa barndoms minnen inte är så sockersöta som dosan, fast vacker därför att jag fortfarande älskar ballerinor och fjärilar.

Enda skillnaden mellan mitt barn-jag och vuxen-jag är att speldosan har byts ut till en plåtburk. Och att den dansande ballerinan har blivit en sovande limpa.

Fina cafemöbler å glassen var god

2009-07-01T17:35:00.005+02:00

Jag har ju tidigare nämnt att att ambitionen med den här sommaren är att vara en slacker å på ett fridfullt sätt ta dagen som den kommer. Jo men hittills så....... Den här veckan kommer bli min ända jobb vecka. Jag jobbar ute i Nacka på ett kollo för autistiska ungdomar. Jag skulle ha jobbat en vecka till i sommar. Fast det jobbet krockade med den här veckan. Vad är oddsen? men jag hänger inte läpp över det. Pga sekretess å sånt kommer jag inte blogga om livet som kolloledare. Men jag tänkte blogg om annat som faller mig in.....

I dag stötte jag på så fina cafémöbler må ni tro. Glassen gick inte av för några hackor heller, jag tog tre kulor:

Apelsin-morot, Polka och Fläder-citron

Må du vila i frid Michael

2009-06-27T15:34:00.004+02:00

Sammanträffande eller inte, men den kvällen Michael gick bort satt jag å mamma och pappa och lyssnade på Michael och J5 på Spootify............. Som en chock fick jag sen beskedet tidigt igår morse. Fast kanske var det ingen chock med tanke på allt han har fått utstå........... Jag älskar Michael och för mig är han otroligt mycket större än Elvis, och förmodligen större än vi kan förstå. Han är/var en pionjär och har skrivit en sån galen historia och jag känner mig välsignad att ha fått växa upp med hans musik. Igår var jag på Joels stora grillfest i Haga parken och det var MJ musik för hela slanten, och det fortsatte vi köra på Klubban. Det här blir ett hyllningsinlägg.

Sommarens första dopp!

2009-06-23T22:54:00.002+02:00

Idag badade jag ute för första gången i år. och det var skönt eftersom jag höll på och smälta ner till en liten pöl. Jag och Erika badade inte i det renaste vattnet i stan, om man säger så..... det fanns nämligen en skylt brevid där det stod " att bada i vattnet rekommenderas inte". Fast det brydde vi oss inte om. Alltså, att bada i sjöar är det bästa jag vet för att det känns så naturligt å skönt... men det är även det värsta jag vet pga mina nojjor för att möta fiskar eller ett lik. Jag vet.. den platsen som det är mest troligt att möta fiskar på är i vattnet. Men jag är skrajj för den sure gammel-gäddan som ligger och lurar eller kanske någon outforskad fisk som med sina fenor drar ner mig i foten....... oddsen för att stöta på ett lik i vattnet lär vara små...

När jag och min kusin Evelina var små brukade vi skrämma upp varandra att det fanns hajar i vattnet. Och för att spä på detta brukade Evelina simma långt ner i vattnet så att hon inte syntes och jag trampade vatten döds skrajj över vart hon var..... plötsligt kände man en hand som snabbt drog ner en i vattnet......det här kan iof fortfarande hända hehe... även om hajar inte är något jag är rädd för längre så lyckas jag nästan varje år komma över någon artikel om någon stackars familj som hittar ett lik i vassen eller någon stackars gammal tant som blir biten av en gädda i tån..... Men jag lovar er att i år ska jag vara stark och kanske övervinna nojjorna och reclaima vattnet, så de sa.

På sommarlovet kan man paddla, promenera och fika.....

2009-06-18T01:23:00.010+02:00

Jag å Kom Ketchup beslöt oss igår för att omfamna de kyliga sommarvindarna med bara ben och kanotpaddling. Vi hängde i mina hemtrakter och med frukt och kaffe begav vi oss ner till Brunnsviken och hyrde en Kanadensare. Vi paddlade å paddlade solen tittade fram bakom molnen. Såna där perfekta fantasimoln som kan förvandlas till vad som hellst.... Vi såg fiskmåsar och skäggdopingar som dök efter fisk, vi såg även en eller kanske två nakna män på en stenhäll....... med en kraftig motvind anledde vi till fantastiska Kafè Sjöstugan som ligger nere vid vattnet i Bergshamra.... där är det härligt att vara bland udda stolar, goda och nyttiga grejer och massa konst/skaparprojekt som pryder kafet. Jag åt en ärt- och löksoppa och Helena åt pannkakor. Jag klunkade i mig en hel termos med kaffe.... sen paddlade vi tillbaka nöjda och belåtna och snipp snapp snut så var den sommarlovsdagen slut.

Brunt å turkos i sovrummet

2009-06-16T12:32:00.009+02:00

Vårt sovrum är ett litet litet kryp in. Lägenheten är från 1930-talet och på den tiden verkade matplats värderas högre än sovplats. Så vi sover i "matrummet". Jag gillar verkligen kombon turkost och brunt. Köpte det bruna överkastet och gardinerna på Ikea häromdan. Överkastet är ett sånt där tjockt som man kan slänga sig på, läsa en bok och vila på utan att bäddningen förstörs.

Om jag blev glad när....

2009-06-15T13:59:00.005+02:00

..jag var hemma hos Prylpinglan och P i lördags och blev tillfrågad att bli gudmor/fadder till lilla Lisia. Jätte glad blev jag!! Jag fick även ett litet hänge föreställande ballerinaskor, tänk att lilla Lisia endast 2 månader gammal visste om att jag e svag för ballerinor. Nu sitter jag och funderar på min kommande uppgift som vägledare. Jag tänker att det kommer ju förmodligen bli jag som får uppfostra ´na..... ;-)

Min första sommarlovsdag!

2009-06-13T12:59:00.002+02:00

Japp, nu har det sköna sommarlovet precis börjat. Jag vaknade upp imorse och insåg förvånat att jag låg ovanpå den fint bäddade sängen med kläderna på och en seveneleven påse brevid mig innehållande en skvaller tidning och ett paket polarbröd?!!....... för att spola tillbaka bandet igår så hände följande:

Dagen började med att jag gick upp och sa hejdå till Jonas som bilade till Norge med bröder och far för att hälsa på en annan bror. Jag möte upp Helena i skolan i vanlig ordning. Det som dock inte hörde till den vanliga ordningen var att innan lunch gjorde vi något som vi aldrig har gjort.... vi lämnade in den slutgiltiga versionen av c-uppsatsen!!! Så skönt!!! Fast det var oxå en känsla av vemod.... Efter det gick vi och möte upp gamla klasskompisar på en restaurang. Skoja inte att det regnade katter och hundar. När vi kom in på restaurangen var våra tygskor totalt dränkta hehe. Vi åt lunch, babblade.... Sen lämnade vi restaurangen vid 3 tror jag? Plötsligt hör jag Yllis komma med det fantastiska förslaget; - nån som vill ta en öl? Givetvis kände jag sommarlovet måste ju firas. Vi drog till det "exklusiva" Dovas på Fridhemsplan...... Och många timmar senare beger jag mig hem, hyfsat rolig i hatten.... Och vaknar således upp "pigg som en nötskrika".

Nu ska jag bege mig ut på stan och strosa, göra ärenden. Sen hem till mamma och äta injera, mums. Och på kvällen ska jag hem till Prylpinglan! Trevlig dag vänner!

Älskar min regnbågsbänk

2009-06-11T19:45:00.004+02:00

Idag sken solen. Fast i många dagar har det regnat, och regnet har smattrat mot min favorit bänk. Jag cyklar och går ofta förbi den. Och varje gång blir jag varm i själen. Ja den här bänken har en sån effekt på mig. Den är ju så fin. Varför är inte alla bänkar i regnbågens färger? Vid närmare eftertanke så har jag aldrig suttit på den. Det ska det bli ändring på....

Om opponering, syster, kalaha, utebliven träning å sånt...

2009-06-10T15:54:00.008+02:00

Idag har vi haft opponering och det gick väl helt ok antar jag. Vi har några småändringar som ska göras innan vi lämnar in c-uppsatsen på fredag......

....... när jag cyklade hem i regnet kände jag telefonen vibrera i fickan....det ringde.... när jag fått upp luren ser jag att det är det tredje missade samtalet idag från ett skyddat nummer....det finns ett medelande på telesvararen..... en tjej med ljus och suuuuuper trevlig röst kvittrar ......... - Hej mitt namn är Lisa och jag ringer från SATS! Jag tänkte bara höra hur det går med träningen? Hoppas att det går bra! Du har ju inte varit här och tränat på ett tag så jag tänkte bara hör bla bla bla...... Sen när har det blivit okay att bli hånad bara för att man inte har orkat pallra sig till träningen på... en evighet? och att hon har mage att fråga mig hur det går när hon säker är medveten om exakt hur längesen det var jag tränade där!....... Undrar hur det blir när man väl går dit?! Kanske tvingas man sätta på sig en T-shirt där det står "Jag har inte tränat på 159 dagar", personalen står och småskrattar, fäller krokben och skrattar när fettet dallrar. Och så blir man tvångsmatad med proteindrycker, och så låser dom fast en i roddmaskinen tills man har förbränt alla bira (dom har tvingat än att berätta att )man har druckit....... :-).....undrar om man ska vara lite orolig nu.... det är nog bäst att gå dit i lösmustasch, hatt å långrock nästa gång.....

Jag å Johanna spelade Kalaha i evigheter igår...... väldigt kul tills man inser att lillasyster är bättre;-).....

Min TV kom hem från verkstan idag!

2009-06-09T21:30:00.005+02:00

Som jag tidigare har nämnt så pajade min TV för längesen. Och idag fraktades den hem och nu sitter jag i soffan och tittar på den fungerande TV:n. Skönt!

En del säger hunschex...

2009-06-03T22:42:00.003+02:00

Jag gillar hudkex, fast har aldrig riktigt tänkt på det tidigare. Köpte det fina Maija Isola (Marimekko) tyget på tradera. Och varje dag cyklar jag förbi massa hundkex...........

Hittade ett litet grönt budskap idag. Och det passade så bra. I mitt huvud har det i 10 veckor pågått en slags rusningstrafik av c-uppsatstankar....som dom senaste dagarna har liknat Tokyos tunnelbannor...... men idag lämnade vi in.... och om en vecka blir opponeringen... och nu ska jag stanna upp och kliva ut ur rusningstrafiken...... ta emot kyssen.....påbörja den lugna stressfria tankepromenaden........och skicka vidare kyssen till den som vill ta emot den!

Det här är ett instrument....

2009-06-02T23:45:00.010+02:00

...som i fredags förvandlades från den annars så rostiga soptunnan till ett fantastiskt slagverk.

Jag och Bagera hängde i parken och hade kvällspicknick samt övade på några "badminton-trix". Vi hör trummor och takter som lockar, vi ser massa människor som rör sig i takt, vi ser eldslukare......jag tänker carneval i Rio..... man ser inte så noga.... det har blivit mörkt och vi står under en gatlykta på gångvägen och spelar badminton ......tillslut kan vi inte motstå..... takterna och trummor i försommarnatten drar oss från vårt badmintonspel till andra änden av Tanto.....vi närmar oss... och finner dom mest kreativa människor jag har skådat på länge..... några släpar dit en till soptunna....och helt plötsligt finns där även en trumpet......

Jag säger som Coldplay, "We live in a beautiful world -yeah we do yeah we doo"

-Jag är så stolt över dig att du klarade Maran, Jonas!

2009-05-31T22:18:00.007+02:00

Min käre Jonas var en av de tappra som tog sig runt stan 2 gånger under stekande sol. Själv stod jag på Odengatan och hejade, under andra varvet satte jag mig på Ciao ciao och kollade medan jag åt en GI-pizza med pappa, och gick sen till stadion och mötte upp med en hemmagjord krans av hundkex.

Jonas sprang på den finfina tiden 3 h 40 min!

Han förklarade att de sista 5 km var tyngst och att han inte ville göra annat än lägga sig ner och dö. Det gjorde han inte utan sprang i mål, fast en som dog var Jonas ena tå. Det är sant, den stackarn var redan mörkblå precis efter loppet när han tog av sig skorna. Och idag ett dygn senare...... är den martyr förklarad av mig. Den gav sitt liv för Marathons skull (om det inte framgår av bilden vilken den avlidne tån är så är det den andra från vänster;-).

När man ser hans fötter och övriga tår fattar man att det inte kan ha varit en walk in the park, direkt. Jag kan nog heller inte riktigt förstå hur sinnessjukt långt 4,2 mil är. Är som sagt mäkta imponerad, Jonas!

Muränor är inte att leka med

2009-05-28T21:59:00.004+02:00

Det brukar börja så här;

- Hej, en mellankaffe tack. Jag plockar på mig massa servetter för att undvika att bränna mig på det kokheta svarta kaffet.

Jag närmar mig med försiktighet. Jag kollar in genom glasdörren för att se så att kusten är klar. Där inne är det ljust och de flesta ser glada ut likt små harmlösa färglada fiskar. Allt ser lugnt ut. Jag gör de sista preppareringarna för att gå in...... och då.... dyker hon upp från ingenstans, likt en muräna drar hon runt i lugnt tempo och med sin hungriga blick genomborrar hon varenda milimeter, för att finna någon person som har tagit med sig mat eller dryck för förtäring i bibblan!!!! Detta är strängt förbjudet. Man straffas med döden. Hon är bödeln och jag är offret. Hon jagar runt i biblioteket 3 gånger per dag letandes efter nya offer. När hon finner dem så viker hon inte ner sig för en sekund, utan hugger!!! till attack!!!

Jag känner hjärtat i halsgropen. Jag vet att jag är ett praktoffer ett sånt som får ett snabbt hugg mot halsen och sen avlider på plats. Och som dras in i det mörka hålet förmodligen till de resterande muränorna. Jag tar ett djupt andetag och sänker ner den servett-inklädda -kaffemuggen i väskan öppnar dörren och går in..... jag går stelt och konstigt eftersom jag inte vill spilla i väskan eller att någon ska upptäcka den omotiverat stela handen i väskan.......oh no muränan har fått syn på mig..... jag går fortare.... samtidigt som jag känner det rykande heta kaffet som pressar sig fram, genom servetten, ut till min hand... hett som fa..... hon kommer mot mig.... jag känner hjärtklappningarna men ser mitt mål - en dörr som leder in i ett datorrum.

Jag nästintill halvspringer.... med ett brännskadat finger i väskan....och muränan hack i häl... men .....puh...jag klarade det! Jag pustar ut. Fast bara en liten stund. Tills muränan drar på nästa du-får-inte-ta-med-kaffe-i-bibblan-räd.......

Ordförklaring: Muränan går av lärarstudenter under beteckningen Gestapo. Man vet inte om hon fått tjänst som en "vanlig" bibliotikarie, det betvivlas stark. Det enda som är säker är att ingen går säker på Konradsbergsbibliotek........

Jag och di Leva....

2009-05-27T11:23:00.002+02:00

....verkar ha haft samma frisyr med samma hår. Min är bara en längre variant...... Jag tänkte klippa mig under den här månaden. Skulle det inte vara väldigt kul om jag tog med mig den här Lp:n som inspiration och visar frisören?

Hemma hos "Kom Ketchup"

2009-05-25T22:10:00.007+02:00

Hej och välkomna till mitt första hemma hos-reportage. När jag säger första menar jag att jag har som avsikt att göra fler fast hur det blir med det får vi se. Ijallafall..... bilderna får tala... Så välkomna till denna flotta residens.... sett med mina ögon...

Planerat in i minsta detalj. Modernt till den milda grad att samtliga lådor har en det-går-inte-att-smälla-i-lådan-funtion, jäkligt nice. Det resulterar i att jag likt en person med tvångstankar måste dra ut och stänga lådorna några gånger vid varje besök. Lägenheten är personlig, 50-60- talsinspirerad med Josef Frank tapeter i två rum. Andra bilden avslöjar vart lägenheten är belägen, och målningen på bilden är skapad av Kom Ketchup själv. Sist men icke att förglömma är den detalj som tilltalar mig allra mest, gästfrivänlighet, och det finns och blir över. Och har till följd att det alltid bjuds på riktigt god mat.

Elelelelelelele leleley

2009-05-24T19:10:00.003+02:00

Idag är det Eritreas nationaldag! Det här perfekta smilet tillhör en okänd kille. Fast bilden är den mest kända bilden i Eritrea. Jag vågar påstå att han finns i alla eritreanska hem. Jag gillar den så mycket. Har växt upp med honom, han har funnits på affischer och vykort. Och nu finns han på mitt kylskåp.

Det här är Viktors träd!

2009-05-19T23:05:00.024+02:00

I söndags målade jag ett stort träd på Viktors vardagsrumsvägg. Trädet fick bli svart likt en silhuett. Det sträcker sig från golv till tak. Jag utgick ifrån en bild på det riktiga trädet. Det trädet finns i Thailand. Och för några år sen var det just det här trädet som räddade min vän ur vågen. Han åkte tillbaka till Thailand på 1-årsdagen för tsunami katastrofen och då fotograferade han "sitt träd", det som räddade hans liv... Det tog exakt hela dagen. Jag kom till Viktor på förmiddagen och vi käkade frukost ihop sen började jag målandet av väggen medan Viktor fixade kaffe och mat till mig hela tiden, agerade dj, hängde osv....... Det blev en grymt skön dag. Jonas kom joggande förbi och käkade middag med oss sen. Under kvällen blev trädet klart. Det känns otroligt hedrande att jag fick det fina uppdrag att föreviga detta träd som nu har blivit en symbol för - livet.

Gomorron

2009-05-17T10:36:00.002+02:00

Det ser ut att bli en fin dag idag. Nu är jag på väg till V som har anlitat mig för ett målar projekt hos honom. Ska bli kul. Tänkte slänga in ett inlägg om det senare när vi e klara. Och visa hur det bidde. Trevlig söndag vänner!

Schmug-face har fått ett nytt ansikte!

2009-05-14T18:06:00.003+02:00

Den här löjliga uppsynen tillhör en riksdagsledarmot som sitter i utbildningsutskottet för moderaterna. Han är en av dom som ifrågasätter den praktisk/estetiska verksamheten i skolan. Bara det gör ju att man ogillar honom. Så inte nog med att hans ideologier verkar går emot det mesta som jag som framtida lärare tror på, men så ser han ju sjukt schmug-face ut på bilden. Vem gav han glassen? varför just en piggelin? var det hans egen idè att koppla på sängkammar-blicken i den "sexiga" tidningen Lärarnas?

Ett elektroniskt praktexemplar

2009-05-13T21:48:00.005+02:00

En liten bit historia skulle man kunna kalla det här praktexemplaret. En tegelsten som garanterat var med när det begav sig. Den är på allvar 7 cm bred, har en utdragbar antenn som är typ 15 cm lång och väger som en träsko. Man förundras av hur fort tekniken har lyckats transformera dessa monster till "tunna visakort".

Fast nu är det inte teknikens framfart som jag tycker är rolig i det här sammanhanget. Nej, utan tvärtom faktumet att utvecklingen av skyltarnas formgivning tycks ha avstannat! Den sista bilden visar en skylt som sitter på universitets bibblan. Jämför noga tegelstens-modellen med den på plåtskylten...... Just precis! Det är samma modell! Sjukt kul att plåtskylts-industrin ligger minst 17 år efter i tiden..... Eller så anser bibblan att det är just dom där gamla klumparna som är förbjudna! Så då kan man kanske istället tänka att skylten är helt rätt. -Här släpper vi inte in några uråldriga mobiltelefoner, bara de senaste! Kanske ska jag prova att prata i min halvgamla lur å se om dom på bibblan anser att den är hip nog och inte har passerat bäst före datumet. Ja ja fattar precis hur det hänger ihop nu.

Livet som stammare

2009-05-11T20:47:00.008+02:00

Tänk att du är ute och går. Dina fotsteg är automatiserade så du behöver inte fundera på varje steg du tar, allt sker omedvetet så du kan gå och fundera på annat. Solen skiner, fågl.... men vad händer helt plötsligt kan du inte sätta ner foten, du försöker och försöker...... tillslut tar du ett steg åt sidan. Åh det gick. Pust. Du går vidare.

Det här var en liknelse för hur det känns att stamma. Jag stammar. Det har jag gjort hela livet. Grejen med mitt stammeri är att det inte alltid märks så mycket. Jag kan ha nästan stammfria dagar och dagar då varje mening blir en kamp.

De senaste åren har jag funderar mycket på mitt stammeri. Det är som en hel vetenskap på nått sätt. Forskarna vet inte vad stammning beror på men det har genom alla tider funnits olika teorier. Jag tycker att dom flesta aspekterna av min stammning är lustiga. Det låter roligt, människors ansiktsuttryck är komiska när de väntar ut en stammning, hur orden blir förvrängda och hur jag ibland inte kan reglera volymen på det som kommer ut. När jag håller på och kämpar ut en bokstav gör jag tydligen miner som många omedvetet härmar. Det jobbiga med att stamma är nog att en stammning stör rytmen när man pratar. Därför får jag för mig i mitt huvud att varje stamning är lika uppseendeväckande som att vara ute och promenera och helt plötsligt ramla. Ibland störs jag inte så mycket av att ramla. Eller det beror nog på situationen och vem jag är med. Man blir bra på strategier för att undvika att ramla dvs. undvika stammeriet.

Dom som känner mig väl vet vilka bokstäver som är svåra att säga. Den absolut värsta bokstaven är J. Speciellt namn som börjar på J. En av mina bästa vänner heter Jessie, hon gick länge under beskrivningen "vår kompis med brunt hår" hehe. Det hjälper inte att både min syster och pojkvän börjar på J. Man får ta sats när man ska säga deras namn. Jag är som sagt ganska bra på att dölja min stammning genom att välja andra ord, sätta en annan bokstav framför ordet eller långa omotiverade pauser.

Barn märker alltid att jag stammar. Dom hör och ser allt;

- Varför säger du alltid J-j-j-josefin?

-Han heter inte Psam, han heter Sam!

- hehe du säger det där så roligt!

Min stammning har orsakat många skratt (oftast av mig själv). Den senaste i raden "fula" grejer är att jag skulle lyssna på en inspelning av en intervju vi gjort till c-uppsatsen. Jag satt och skulle transkribera intervjun (skriva ner allting ord för ord) när jag hör den längsta kakakakakakakanske på länge. Jag funderade ett tag om jag skulle skriva ut det i transkriberingen. Tänker sen att det "skämtet" kanske inte skulle förstås av examinatorn.

Den senaste veckan har jag haft svårt att säga mitt eget namn. Svinjobbigt när man ska ringa viktiga samtal; - Hej mitt namn är (tystnad) Sssssssss..... -Vi har inte tid! Klick! närå det har inte hänt ÄN fast det är ju kul, så skratta gärna med mig när jag "ramlar"!

K-k-kram!

Solen gör allt så fint!

2009-05-08T20:48:00.003+02:00

Allt som solen smeker bli magiskt. Nä jag bara skoja det blir inte magiskt. Men när jag var liten kommer jag ihåg att jag tänkte så. Skuggorna gör allt mer levande och sen så glimmar reflektionen av solen så fint.

Lampskärm eller hatt?

2009-05-06T23:28:00.007+02:00

Dom här vackra lampskärmarna är ifrån "Returmakeriet". Väldans bra och prisvärd loppis som ligger i Huddinge centrum. Det är 500 kvadratmeter - ett riktigt paradis. Det är min käre bundsförvant A som driver affären där med ett gäng sköna människor som har byggt upp en verksamhet där de hyr ut rum till konstnärer och musiker för knappt några pengar. I syfte att främja skapandet. De låter människor som hamnat snett i droger och kriminalitet arbetsträna/göra sin samhällstjänst där, för att få en ny chans i livet. Det som är för j-ligt är att kommunen har beslutat att stänga ner verksamheten (i september). Varför?

Jo, därför att samhället tyvärr verkar styras av ekonomer som tycks mäta värden i pengar. Mänskliga värden verkar hamna långt ner i prioriteringarna. Lokalerna ska nyttjas av nått vinstindrivande företag typ onoff. Jag blir ledsen när man inte tar tillvara på människor som för det första arbetar ideellt och för det andra gör det för medmänniskor. Passa på att ta en sväng förbi och fynda och fyll i protestlistan vettja. Upp till kamp!

Lamporna på den sista bilden finns numera hemma hos mig. Den ena har jag strippat på tyg och målat vit. Och den andra med fransar....... agerar både lampskärm och hatt. Tänker på ett lejon när jag ser den.

Jag e så trött

2009-05-05T22:56:00.004+02:00

Det har varit en lång dag idag. Rolig men så lång. Jag gick upp i ottan för att c-uppsatsa med Helena. Den här veckan genomför vi några lektioner på våra praktikskolor för att undersöka en grej som jag är för trött för att beskriva. Sedan blev det raka vägen till jobbet. Slutade 22:15 och nu sitter jag här i soffan å är så där galet/makalöst trött. Jag e så trött så att hälften hade varit nog. Jeg är kjempe schleten (norska). Varenda liten millimeter av min kropp är trött. Jag är så trött att jag inte orkar röra en min, knappt att jag orkar hålla munnen stängd. Det enda som rör sig är fingrarna som skriver på tangenterna. Nu undrar ni säkert vad bilden har med saken att göra! Och då ska jag berätta att den har ingenting med någonting att göra. Men nu ska jag lägga huvudet, eller framförallt nacken på min nyinköpta ergonomiska nackstöds-kudde. God natt!

Jag tänker på sommaren

2009-05-01T22:48:00.011+02:00

Jag tänker på sommaren. Jag tänker på förra sommaren. Jag känner mig förväntansfull. Min plan den här sommaren är att jobba så lite som möjligt och vara en "slacker" så mycket som möjligt.

Som det verkar nu kan det bli möjligt. Jag kommer förmodligen bara jobba hela 2 veckor den här sommaren. Den ena veckan blir på kollo för ungdomar med autism och den andra veckan åker jag med "en gammal " brukare på läger som personlig assistent. Jag kommer i princip jobba dygnet runt dom två veckorna, men sen så..... ska jag ta det lungt. Hehe som en liten parantes; stavningskontrollen tyckte att jag hade stavat autism fel. Ända förslaget var buddhism hehe ??!!

Hur som helst har jag har en vision om att jag skulle vilja vara en levnadskonstnär som drar runt på sitt skissblock och stafli ute i naturen, som åker på roadtrips och går på loppis, som äter glass och hänger. Så länge hyran kirras och pengar till lite till så blir jag nöjd.

Det här är som sagt min vision, jag har haft den förr men hamnar ofta i ett stressa- runt-tillstånd där man klämmer in för mycket roliga saker och en massa måsten som tillsammans blir en galen stress. Fridfullhet ska bli sommarens ledord. Frid i sinnet och frid i kroppen.

Rena Ramar

2009-04-29T22:17:00.007+02:00

I några veckor har det hängt 5 ramar på en vägg i vardagsrummet. Köpte dom på loppis för en ynka slant. Ramarna är iof i ett ynka skick, om man säger så. Dom har gjort sig ganska bra över mitt bästa soprums-fynd, schäslongen.

Fast nu testar jag med bilder i. Eller rättare sagt har bara hittat två foton som passar. Det är två bilder jag verkligen gillar. Den ena är på mina föräldrar för en massa år sen. Jag tycker bilden är cool för enligt utsagor är den inte iscensatt som man kan tro. Mamma satt på en stol i sin lugna vrå minding her own, pappa kommer in i rummet bärandes på ett vitt lakan, vilket inte tycks vara några konstigheter. Pappa märker att Bertil tar fram kameran och eftersom han gärna aldrig är med på bild hinner han skyla sig med lakanet. Mamma märker efteråt att bilden är tagen. Detta är vad man har berättat för mig. Den andra bilden är Jonas som liten pojkvasker som sitter i ett hav av mönster. Han är vit i håret som Emil och ser så där utmattad ut som bara buspojkar gör efter en heldag med bus. Dom här är dom ända fotografierna vi har på väggarna. Skönt. Få se om jag hittar några andra foton som kvalificerar sig till dom tre resterande ramarna.

Den dagen..

2009-04-29T20:00:00.002+02:00

....den lyckan. Idag var jag hos Prylpinglan för att välkomna hennes dotter till världen. Vi fikade och bebisen låg och gullade sig brevid. Så fin är hon! För ett ögonblick såg jag mig själv springa från Prylpinglan med bebisen under armen. Jag hejdade mig i tid. För ett ögonblick såg jag mig själv av misstag råka riva bebisen med min klocka så hon började blöda. Jag tog av mig klockan. För ett ögonblick såg jag mig själv i situationen med min bebis.

Köpt tuschpennor

2009-04-28T22:56:00.008+02:00

Trevligt det var nu när lönen kom. Jag sprang genast till Inspira som ligger vid konstfack och köpte tuschpennor som H tipsade mig om. Dom har hur mycket olika sorter som helst. Jag köpte ett gäng promarkers, 2 poska och en burk flytande tusch. Har inte prövat den flytande än men det ska bli intressant vill jag lova. Jag håller ju som sagt på och prövar mina vingar när det gäller att måla med tusch. Här är två teckningar med lite olika karaktär. Känner mig lite nöjd med dom på nå` vis, om man får säga det själv. Jag kallar dom; Vårkänslor och Posh Jojjo.